Skaparlust...
Förra helgen föll lusten på och målarpenslarna skrotades fram. Det är så mysigt att bara låta kreativiteten flöda i skenet av tända ljus och solstrålar. Jag fick sällskap av en frisk bukett med ljuvligt doftande ginst. Underbart!
Jag målade en bild till vardagsrummet som nu sitter i en svart ram på tvbänken. Det blev riktigt bra, i alla fall i mina mått mätt. Joel hjälpte mig att blanda till de färger jag önskade, han kan han min kärlek. <3
En helg i vårens tecken
Äntligen har ljuset hittat sin väg tillbaka till Oslo och Grefsenveien. Jag njuter av min lediga helg och laddar batterierna inför vecka 12 då äntligen mitt älskade Granit Frogner ska bli ombyggt. Det kommer bli två intensiva veckor med bygge för att få in det nya konceptet i båda Norgebutikerna, spännande värre!
I lördags gjorde jag ett kort besök på Storo köpcenter, jag föll pladask för en blommig dröm till kjol (ses på bilden ovan). Nu vill jag bara ha lite mer värme och sol så jag får möjlighet att ta mig en premiärtur i den skira skönheten.
Helgen har för övrigt fördrivits med storstädning och lite ommöblering och omstyling av vardagsrummet.
En hel hög med kläder har tvättats och det finns inte ens ett spår av disk i diskon. Ljuvligt!
Konstigt det där med vad lite solsken och ljusare tider kan göra med en. Plötsligt har man lite mer ork till övers och den där lusten som kittlar om förändring som man bara måste ge vika för faller på. Som vanligt när våren står för dörren infinner sig den där konstiga känslan av både välbehag, lust att rusa fram och lite framtidsängslan och oro. Det är som att våren rycker upp oss alla ur vår dvala och tvingar oss att möta oss själva i spegeln med allt vad det innebär.
Hur mycket jag än möblerar om, målar, spikar upp tavlor och egna fondväggar, fixar till och ändrar så blir det aldrig riktigt så som vi vill ha det. Det går inte att komma ifrån det faktum att vi hyr någon annas dåligt planerade boende. Det är uppenbart att ytterst lite eftertanke, kärlek och planering har gått åt till att "färdigställa" vår nuvarande lägenhet. Det är som att man bara slängt in det allra nödvändigaste utan någon känsla. Nu mer än någonsin skriker både Joel och jag efter vår egen lägenhet. Vi är så trötta på att dela tvättstuga med slaskigt folk som lämnar hundhår i stora tussar överallt, trötta på att inte ha diskmaskin, trötta på grannar som bestämmer sig att det vore skoj med lite disco kl 04.00 på en torsdagskväll, irriterande less på att gå in i porten och mötas av rök och gräsdoft och framför allt trötta på att behöva stå ut med alla skavanker och outtänkta lösningar som är överallt i lägenheten. Vi vill ha tillbaka kontrollen över våra liv och vi vill finna harmoni i vårt boende. Just nu är känslan av att sitta fast och att vara i andra människors våld väldigt påtaglig. En sak är vi båda rörande eniga om och det är att ett besök till banken för att höra om lånevilkor måste göras illa kvickt.
Förändringarnas vårvindar blåser ännu en gång och vi vill vara med i virveldansen, fria och efter vår egen pipa!
Blåbärsdoft och framtidstro
Det är lördagsmorgon den 14 februari, en ny dag gryr och tar form. I Oslo letar solens bleka små strålar sig fram längst husfasaderna och på Grefsenveien 21 sitter en liten piggelin och lättar sitt hjärtat och njuter av stillheten som råder.
Det sista "sverigekaffet" är bryggt, den största koppen jag lyckades finna är framgrävd ur köksskåpens djup och fylld till bredden med dessa värdefulla droppar av flytande guld. Omkring mig dansar skuggor av de tända vaniljljusen och på skrivbordet står en glasvas med ljusrosa rosor och krispiga, vitaste krysantemum. Blommorna nickar och flirtar med mig och önskar mig en fin ledig dag i sin vackra enkelhet. Jag tar en klunk kaffe och andas in doften av blåbär. I annsiktet har jag smetat resultatet av en fin helg i Stockholm med vännen Lina Danielsson, en härlig annsiktsmask från Lusch.
Sist jag skrev var jag på väg till Köln, Tyskland med pirr i magen, hjätat fullt av förväntningar och en iver i hela kroppen. En hel butiksuppbyggnad, ett mysigt julfirande i Dalarna (det ultimata julfirandet med matning av både rådjur, hackspettar och småfåglar. Hundpromenader och bus, brinnande utomhusbrasor och mys framför öppna spisen, läcker mat, familjemys och långfärdsskridskor på en sjö), ett tiotal flygresor till och från Stockholm och hela 3 månader har passerat sedan dess.
En av dessa många förflutna dagarna i december beslöt jag mig för att äntligen ta tag i att skapa min egen wishboard. Min syster Pernilla har länge förespråkat denna form av visualiserande mål. Tanken är på något vis att sätta upp tydliga mål med bilder, foton eller föremål som ska symbolisera dina önskningar. Genom att göra detta ska man sedan affirmera detta till sig. Jag vet att många är skeptiska till "övernaturliga" saker som detta, kanske även jag själv en smula. När så min stora lillasyster Karolina även började tala sig varm för detta var saken klar. Det var dags att ge det en chans.
Säga och tro vad man vill men för mig har sedan dess önskan efter önskan slagit in och det i en rasande takt. Om det beror på de fina bildern (självklart färgkordinerade att matcha vardagsrummets inredning och stil) jag valt att rama in och hänga på väggen eller om det snarare beror på att jag tagit mig tid att känna efter och tänka på vad jag faktiskt vill och genom detta får en ständig påminnelse varje dag är svårt att fastslå. Men varför grubbla och grotta i detta, det funkar för mig och det är nog för att göra mig till en förespråkare.
Både stora och små förändringar har skett i min vardag. Jag är hälsosammare och mår väldigt bra just nu. Joel och jag tar oss mer tid för varandra och gör mer saker ihop. Även Maja, min närmaste väninna har jag spenderat mer tid ihop med. Jag har äntligen efter ca 4,5 års tid lyckats få till en hel långhelg tillsammans med fina vännen Lina Danielsson, min föredetta sambo från studietiden i Leksand. Jag har varit hem till Dalarna med min älsakde Joel och haft en lång skön ledighet med min familj och även på jobbet har det hänt saker. Från den första februari är jag numer Granit Frogners butikschef, det ni!
Karro på Brunnsjön en solig vinterdag.
Syster Pernillas kök, här passade Joel och jag hennes och sambon Marwins kattmonster under vår julvistelse i Dalarna.
Ett foto jag tog och skickade till joel när jag var på jobbuppdrag i Köln...
Blommor jag fick av Joel en helt vanlig dag när inget annat särskilt hänt, bara för att. <3
Som ni ser ovan har jag haft fullt upp att leva ut mina drömmar vilket kan förklara avsaknaden av min närvaro här.
Sorry, not sorry! ;)
Nu ska jag smyga in i duschen och tvätta av mig annsiksmasken.
Ha en fin helg allesammans! <3
Årets första snöflingor...
Årets första snöflingor, likt skira pudertussar av vackraste, renaste vitt har i veckan dalat ner och belägrat Oslo. Julen och tysklandsresan närmar sig med stormsteg och redan nu är det dags att bygga andra delen av julkampanjen på Granit. Jag susar fram på spårvagnar och bussar i ett allt mörkare Oslo och njuter av alla vackra gatlyktor och ljusslingor. Vintern bankar på dörren och jag välkomnar den med öppen famn, med utsträckta armar och låter mysmörkret sänka sig och slå sig till ro djupt inne i hjärteroten.
Sedan i torsdags har jag på egen hand fått hantera diverse julkänslor, familjelängtan och myslustar då min andra hälft befunnit, och befinner sig ännu i Lund hos sin familj. Joels mamma Weronica har fyllt 60 år och dagen till ära har min sötnöt till pojkvän tagit ett par dagar ledigt för att fira sin kära mor. Det är första gången jag sovit ensam i vår nuvarande lägenhet. Hela 6 nätter ska jag genomlida i ensamhet! Hittills har det gått över förväntan bra även om det varit väldans kallt och ensamt i vår stora dubbelsäng. Sovrummet har aldrig förr känts så stort och den ena sänghalvan har ekat tom och efterlämnat en frostig atmosfär i rummet.
Tack och lov så är det snart tisdag och då kommer min fina Joel hem igen! Tänk att man kan sakna någon så mycket till trots att man träffats så gott som varje dag i över tre års tid. Man skulle kunna tro att det vore skönt att få lite egenid och andrum, men icke!
Som tur är har flera av mina fina vänner hållt mig sysselsatt så helgen passerat ganska snabbt och smärtfritt förbi. I fredags hade jag besök av ett gäng "Froggisar". Malin, Viktor och Malva från Granit på Frogner var här på lite vin och soffhäng. Lördagskvällen spenderade jag däremot med Maja. Vi drack champagne och med de höga klackarna på så besökte vi arkitektögskolans höstfest. Därefter åkte vi den kortaste taxiresan i min historia. Kvällen avslutades på topp på utestället Crowbar & Bryggeri där vi mötte upp Majas pojkvän Andreas och deras gemensamma vänner. När klockan slog 03.00 var jag åter hemma på Grefsenveien igen. Väl hemma i mitt esse och i aningen berusat tillstånd ringde jag den saknade pojkvännen. Jag somnade strax tryggt ihopkurrad i den stora sängen med pojkvännens varma röst i örat...
Jag sitter nu och myser i soffan med tända ljus, lyssnar på Jack Johnsons "Better together" och drömmer mig bort. Det är extra mysigt och skönt när lägenheten städats in i minsta vrå. Ögonlocken börjar bli tunga och det är dags att dra sig till sängs. Snart, snart är det tisdag...
Dripp dropp, dripp dropp...
Idag, precis som hela helgen som gått, har präglats av riktigt oväder. Slaskiga våta löv kantar trottoarerna och regnet fullkomligt öser ner. Vinden viner runt knuten och det smattrar hårt mot rutorna. Några stilla rostiga droppar faller ner från taket och sammlar sig i de två krukorna som strategiskt utplacerats på vardagsrummets golv under de bruna fläckarna i taket. Norsk byggteknik när den är på topp! ;) Vi börjar undra om det någon gång ska bli ett stopp på eländigheter med denna lägenhet. Lite regn tar man kanske inte skada av i första taget men när man inte ens kan ta skydd inne, i hemmets trygga vrå, ja då kan november kännas ganska så trist.
Vi har gjort så gott vi kunnat för att trösta och rycka upp oss ur denna blöta pöl, vilket är lättare sagt än gjort när vi båda är snuffsiga och lite alvkrassliga. Vi myste med en riktig vitaminfrukost på söndagen och fredagen blev det en liten tur till Lilleström och Jan-Kenneth för lite festligheter såhär i pumpatider. Joel har också firat haloween i barnehagen, han blev riktigt poppis med sina böjbara strumpöron. En kreation jag skapade kvällen innan på ca 5 minuters tid, man tager vad man haver...
Nu ska jag försöka komma till ro och krypa till säns, men pigg som en spigg så kan det vara svårt att göra. ;) Imorgon väntar nya utmaningar på huvudkontoret i Stockholm. Det är dags för ännu ett ställis-möte, ska bli spännande att se vad morgondagen har att ge. Mitt flyg går 06.50 så det är hög tid att lägga sig. Några timmars sömn måste jag ändå få till. Natta! <3
Tyskland baby!!!
Wihoo, då var det äntligen helt spikat! Jag åker den 24 November för att bygga Granits första butik i Tyskland. Det har varit bestämt att jag ska åka sedan en tid tillbaka men det var först idag jag fick det slutlgiltiga beskedet om datum. Som jag glädjer mig till detta, det ska bli så kul!
Jag ser fram emot mina 11 dagar i Köln med allt vad det innebär. Det kommer helt säkert bli ett par väldigt intensiva dagar fyllda av slit men jag ser det som en stor chans att lära och växa. Jag räknar med att fota och dokumentera min vistelse där och en del kommer säkert hitta ut här på bloggen. Fortsättning följer...
Lördagsfrukost med skogstema
När man vaknar tidigt en ledig lördagsmorgon bredvid en tungt sovande förkylningskrake till pojkvän är godå råd dyra. Jag dukade upp till en färgvibrerande dukning inspirerad från naturen. Jag slängde ihop eb egen varriant av bananpannkaka. Jag hade i kakao, linfrö, cocosflingor, blåbär, gojjibär och lite vaniljsocker. Som tillbehör blev det färska bär, hallon och blåbär. En riktigt mummsig frukost som behagade både det visuella och magen.
Efter frukosten fick Joel lite mer färg på kinderna och orken kom så småningom tillbaka.det var fint att se honom på bättringsväg. En brafrukost är svaret på så mycket. ;)
De vackra lövtallrikarna är en gåva jag fått av min chef och vän Malin som tröst då vårt kök trillade ner och krossade så gott som allt vårt porslin nu i sommras (ett otroligt trist kapitel som varken jag eller Joel vill kännas vid eller dra oss till minnes).
Denna lediga lördag spenderades hemma slappandes i soffan och skrotandes runt i mina goa varma ulltofflor. Till kvällen blev det resturangbesök på Big Horn Steakhouse med alla goa Granitare. Det hela blev en lyckad kväll med god mat och dryck uppföljt med en hel drös härliga dansmoves. Malin, Sofia, Ofelia och jag rev loss på dansgolvet, inte kan man ta oss för att vara stela typer i alla fall. ;)
Det är med en varm känsla i magen och lite bättre självförtroende jag går in i den nya veckan.
Härligt!
Guldkants-flärd och glitterfredag
Så kom äntligen den efterlängtade fredagen och efter en lång arbetsam vecka med massa julstyr och kampanjbygge i butiken kändes det skönt att hoppa på trikken vid fyratiden. Jag susade hem, sprang genom duschen och 15 minuter senare stod jag åter igen på trikken. Nu gick färden mot Maja och Bolia. Jag passade på att kolla in alla nyheter medan Maja gjorde sig redo att gå. Tillsammans drog vi en snabbis till "Kollekted By" på Lökka där en annan tidigare Bolia-kollega jobbade för dagen.
pÅ Kollekted By kan man vara säker på att finna något man förälskar sig i, de har så fina produkter. Butiken (som snart ska få ett litet rum till)är verkligen en inredningsälskares dröm. Lampan ni ser på fotot ovan kommer därifrån. Detta var bara en av de många skönheter och dyrgripar som mer än gärna skulle fått följa med mig hem.
Efter denna fina upplevelse så ville inredningsnördarna och fashionistorna i oss ha mer. Vi drog därför vidare upp till Storosentret där vi besökte den nyöppnade butiken "Day Birger Et Mikkelsen". Underbar butik, stilsäker och klassisk! Jag fann ett par nya svarta byxor med skinndetaljer, det var kärlek vid första blick. Eftersom jag sällan finner byxor som faller mig i smaken så slog jag till. Kosta vad det kosta vill, de var som gjorda för min kropp! Det blev ett och annat inköp för både Maja och mig och vi avslutade kvällen med en bit mat och ett glas rött på Egon. Tiden flög som vanligt fram med min kära Maja vid min sida och innan vi visste ordet av så var det dags att ta kväller. Väl hemma blev det lite soffmys med sjuklingen till älskling. En bleknosad Joel mötte mig i dörren och tog emot snytpapper i stora lass som jag köpt med mig på vägen. Några tända ljus gjorde oss som vanligt sällskap resten av kvällen. Det blev inte någon längre mysstund i soffan, John Blund kom tidigt till Grefsenveien 21 denna regniga fredagskväll i oktober...
Julförberedelser...
Nu kan julen få komma! Eller nja, inte ritkigt ännu. Adventsstjärnorna har i alla fall fått breda ut sig högt och lågt i både fönster och butik. Det råder riktig mysstämning och man blir varm i magen då man på morgonen kommer åkandes med spårvagnen, rundar hörnet på gatan för att sedan få ögonen på detta.
Det blir lite lättare att komma igång med dagen då man omges av alla dessa vackra stjärnor och ljusslingor. Det är inte undra på att man börjat romantisera och bygga upp den kommande julen och dess firande i sitt huvud...
Fönstret ovan är ännu ett av våra sammarbeten, denna gången Frida Ramstedt som lligger bakom Trendenser.
Varpunen + Granit = SANT
Granit jobbar allt oftare med olika typer av sammarbeten. Ett av dessa sammarbeten är med den finska bloggaren Varpunen. Det är ett av de snyggaste fönster jag byggt på länge. Vi har fått in så mycket fint på jobbet nu att man blir lite småtokig bästa man klämmer och känner på alla fina material. Nu svämmar butiken över av bland annat marmorbrickor, olika marmorljuslyktor, marmorskärbrädor ja till och med marmorkavlar... så klart är det så mycket mer än bara marmorprodukter som nu landat i butiken, ni får kika förbi och se själva.
Det känns som jag vill ha nästan allt som kommit in i butiken den senaste tiden, vi får bara bättre och bättre produkter. Nu har även de första adventprylarna kommit och mer juligheter är på väg in. Denna vecka har vi faktiskt byggt den första kampanjen med lite juligare tema. Mer om det i kommande blogginlägg...
Älskar...
Att vara eller inte vara Endomorf...
Det är tidig tisdagsmorgon på Grefsenveien 21 i Oslo och jag har precis fått iväg en trött Joel till jobbet. Det är inte lätt att komma upp tidigt på morgonen i höstmurret som råder, särskilt inte för tröttmössan Jöl. Eftersom jag själv hör till den typen som har svårt att somna om så sitter jag nu i mörkret och surfar runt på olika sidor och läser om olika kroppstyper och vilken träning samt kost man bör följa. Det verkar inte bättre än att jag hör till kroppstypen "Endomorf", den kroppstypen som tydligen har lätt att gå upp i vikt och lagra fett. SURPRICE!!! ;P Jag försöker att känna någon form av glädje och tröst i det faktum att om jag levt på stenåldern hade jag varit det självklara valet hos en partner, jag är en överlevare. Tyvärr tycks det lilla knepet och vinkeln att se saken på hjälpa föga. Jag är så trött på att gå upp och ner i vikt att jag bara vill spy på allt! Efter all träning jag gjort de senaste åren så känner jag min kropp bättre och blir så klart också mer medveten om jag gått upp i vikt, även om det inte rör sig om så mycket. Tack och lov känner jag vid ett tidigare skede nu om det börjar gå ut för och kan därför sätta in åtgärder tidigare.
Igår skrev Joel och jag äntligen in oss på ett gym som ligger blott ett stenkast från vår lägenhet, en kort uppförsbacke och så är man där. Det står på hemsidan att de till och med har ett eget tjejgym så man kan träna ostört och tryggt. Jag har aldrig tränat på ett tjejgym och har svårt att bestämma mig för om jag tycker det är bra eller ej. Det låter bra tror jag, eftersom jag ofta tränar för mig själv och det är skönt att känna sig trygg om man är där sent på kvällen och så. Men samtidigt känns det trist att behöva hålla till i ett separat träningsrum för att man är tjej just för att få träna ostört och tryggt. Har vi inte kommit längre?
Vi får se, kanske slipper jag det nu när Joel köpt träningskort han med. Det ska bli spännande att träna ihop på gym, det blir något nytt för oss båda. Det ska bli skönt att komma igång med träningen igen på riktigt, jag var ju så igång i sommras och vill inte tappa allt det gett mig. Nu jäklar är det slut på ursäkter, jag vill se resultat och då får jag allt jobba för det. Jag låter mig inspireras av syster Pernilla som gjort sånna otroliga framsteg med hjälp av sin pojkvän, personliga tränaren Marwin samt sitt hårda slit en längre tid nu.
Uppföljning kommer...
Sötaste!
För 7 månader sedan hade jag och Maja glädjen att möta denna underbara varelse på St HansHuaugen. Det kan ha varit den sötaste hunden jag någonsin mött. Han satt lydigt och höll vakt utanför butiken medan matte var finne och handlade på "Gutta på haugen". Gutta på haugen är för övrigt en underbar butik fylld av delikatesser och ekologiska varor. Den ligger precis nedanför Trondheims-Ingrids kolektivlägenhet och här har jag flera gånger förundrats över deras fina utbud och mysiga lokaler. Ett ställe väl värt att besöka! Kanske du då också har turen att stöta på denna söta hund, vem vet...
Höstmyshelg
Denna helg har varit en av de finaste på länge. Jag hade ledigt på fredagen och spenderade flera timmar med Sofia. Vi möttes vid Solli plats på mitt jobb och promenerade sedan bort till den underbara blomsterbutiken "Mina Milanda". Det är nog min absoluta favorit-blomsterbutik och en av de vackraste jag varit på någon gång, allt är så genomtänkt och lyxigt. Att det dessutom ligger i supermysiga gamla lokaler på en innergård tillsamans med en toppenresturang med hög mysfaktor gör det till ett väldigt fint utflyktsmål. Jag köpte mig en vacker blomma som jag bara inte kunde motstå (den hade den perfekta nude-rosa färgen så att den matchade med så gott som inredningen i alla rum hemma i lägenheten). Bild ses nedan. Blomman (Protea) fick ta plats på vardagsrumsbordet, den matchade ju så fint ljuslyktorna från Bolia.
Efter det knatade vi över gårdsplanen och slank in på Kolonihagen där vi tog en fika och riktigt söp in atmosfären. Att sitta där inne och värma sig var som att kurera sig mot höstrugget utanför. Jag blev varm innifrån och ut, plötsligt kändes inte hösten lika tung, grå och rist utan omvandlades till en skön varm känsla i magen.
Till kvällen lagade Joel och jag pizza, dansandes och kramandes runt i köket. Vi följde två olika recept ur boken "Den gröna kokboken" som jag nyligen fått av Joel i present. Jag älskar den boken, den är till bredden fylld av massa härliga recept på vegetarisk, nyttig mat och massa stämningsfulla bilder. Det är en sån där bok man blir glad av ända in i själen. Den ena pizzan vi lagade var en sparrispizza och den andra en grönkålspizza med vitlök. Gudomligt goda båda två! Pizzorna sköljdes ner med lite vin, Joel drack öl. När pizzan avnjutits kröp vi båda upp i soffan, kramades och samtalade i timmar. Vi hade en sån där mysig kväll när allt bara kändes så himla fint, en sån kväll som övertygar en om att man har hittat rätt. Min fina, älskade Joel!
På lördagen var det jobb för min del igen. Arbetspasset fullkomligt susade fram och var över innan jag visste ordet av det. Till kvällningen lagade Joel och jag ännu ett smakrikt nummer ur boken och vi fick sällskap av Malin. det hela utvekclades till en drinkkväll och vi tjattrade i timmar. När klockan slog 02.00 tog Malin sitt pick och pack och for hem. Joel och jag blev sittandes uppe någon timme till och bara njöt av varandras sällskap och den trevliga kvällen som varit.
Idag slog jag mitt sovrekord, vi vaknade äntligen kl 13.00!!! Om det var den sena timmen natten till söndagen som tagit ut sin rätt eller om det var mangodrinkarna som utövade sin magi är svårt att säga. Det kändes overkligt att ha sovit så länge, jag trodde ända tills denna morgon att det var något jag inte ens var kapabel till. Men tydligen, man lär så länge man lever.
Efter en supersen långfrukost och massa mys gick jag över till Maja. Vi pysslade i några timmar och gjorde upp planer tillsammans. Vi skrev ner saker vi ville göra ihop, ställen vi ville besöka och resor vi ville göra. Maja gjorde moodboards och jag samlade bilder till min wishboard.
Nu när jag sitter här hemma i soffan och ser tillbaka på denna helg känner jag mig tacksam. Jag är så glad för alla fina människor jag har runt omkring mig. Oslo skulle inte vara detsamma utan er!
Nu börjar det bli dags att dra sig till sängs, imorgon väntar 6 pallar med julprodukter som ska packas upp och placeras ut. det kommer bli en intensiv vecka, första julkapanjen ska byggas och butiken kommer fyllas med nyheter. Spännande tider, spännande liv! <3
8 månader senare...
Det är med både chock och en liten gnutta sorg när jag idag loggar in på bloggen och inte längre kan bortse från vissa faktum. Tänk att den sista bilden jag skrivit om här är drygt 8, ja ÅTTA månader gammal!!! Jag kunde aldrig tänka mig att tiden gått så fort fram, några månader absolut men detta slog nästan omkull mig. Konstigt det där hur man kan hålla sig borta så länge från något som man tycker så mycket om.
När jag tänker mig om så inser jag att det kanske inte är så konstigt ändå. det faktum att jag levt utan en egen dator över ett års tid och med en mobil som ständigt krånglar så tycker jag att jag hankat mig fram rätt hyffsat ändå. När man har det ovannämnda som utgångspunkt så är det inte alltid så lätt att få kreativiteten att rinna till samt att kunna slå sig till ro och skriva ner en rad eller två. I vart fall inte om man heter Josefin Nordman och har ett tålamod som sinar snabbt och ett hett temperament därtill. Tack och lov har min fina Joel hjälpt mig att äntligen ta det stora steget och införskaffa en ny dator. ÄNTLIGEN, vilken frihet! Ännu ett tack och lov att detta inköp hann genomföras innan min mobil trasade ihop helt och hållet.den är sedan dryga 1,5 månader inne på lagning, med lite tur har jag en ny telefon denna vecka. vi får se...
Hur som helst, så här ser vi ut. Vi lever och andas med rosor på kinderna både Joel och jag. Ovan är bilder från pappas överraskningsfest, han fylde 60 år nu i sommar.
Under tiden som passerat sedan sist har det hunnits med att njutas av ljuvliga överdådigt blommande träd på Lökka. I takt med att blommorna vissnade ner och försvann så gjorde även vi det. Sedan juli 2014 bor vi på ett annat område i Oslo som heter Torshov.
Vi har även hunnit fira ännu en 17 mai, denna gång med Sofia från mitt jobb på Granit och Trondheims-Ingrid. <vi var hemma hos Ingrid och myste senare på kvällen i parken på st Hanshaugen. Vi grillade och myste på picknickfiltar i gröngräset. En riktigt fin dag!
Ovan ses ett kampanjfönster från Granit på Frogner som är ett av de många jag byggt. Här lägger jag mycket tid och energi, även det en förklaring till min frånvaro här. Jag har varit väldigt fokuserad på jobb det senaste halvåret och det har också gett resultat. Jag arbetar nu som assisterande butikschef och är ävenkommunikatör för Granit på Frogner.
Nedan ser ni två annledningar till varför jag trivs så bra på jobbet. <3 Dessa två sötråttor förgyller mina arbetsdagar såväl som en hel del av min fritid.
Det var lite kort uppdatering för denna gång. Vi får se när kreativiteten och skrivlusten faller på nästa gång...
