Bara Barfotabarn

Dagen gryr på Angelltröa och jag är vaken sen länge. Idag blir en tuff dag. Först blir det jobb till kl 16.00 där hissen fortfarande är ur funktion. Idag ska stora omläggningar göras i stort sett i hela butiken så det blir att springa en hel massa i alla trappor vi har på Indiska. Tack vare hissens vägran kommer det bli ett svårjobbat och segt projekt men det blir en bra uppvärmning inför kvällens skidåkning med Maren och Jan. Jag säger bara: - Ur spår, måste rusa till bussen! Ha det folkens!

Man kan inte annat än att älska detta!!! Om jag är nere eller på dåligt humör hjälper det alltid att kika på videon ovan, oavsett hur jag mår innan så lyfter denna video mig alltid tillbaka till glädjen, lusten och leken. XD

Enjoy!!  

.... om vår, krispig luft, spirande grönska och en ljus framtid på en ny plats i livet.

Här kommer lite upplyftande vårfoton jag tidigare tagit för att lysa upp det något gråa och tunga vintermörkret. Självklart bör de avnjutas till underbara toner av älskade Håkan. Just denna låt, "Minnen Av Aprilhimlen" har en speciell plats i mitt hjärta. Den minner om starka kännslor, glädjeyra, vemod, svävande på fluffiga moln, möjligheter, pirr i kroppen och mycket, mycket mer. Hoppas ni gillar den! 










Vårens första blomma, Malmö 2010





Hötorget, Stockholm 2009





Krispigt frisk luft, Malmö 2010





Ruddalen, Göteborg 2010





Världens godaste tekopp, Malmö 2010





Blå, blå himmel. Göteborg 2010





Knoppande krokus, Ruddalen, Göteborg 2010

Klockan är 04.37 och jag är klarvaken, det bara går inte att sova. Jag låg både länge och väl vridandes och vändandes i min knakande säng utan någon som helst skymt av John blund. Till slut gav jag upp. Jag har nu tagit mitt stora fluffiga täcke, tänt några ljus och krupit upp i soffan tillsammans med min älskade vetekudde "Hästi". Här ligger vi nu och myser, "Hästi" och jag. Jag känner mig lugn, harmonisk och lycklig och sådär lagom nattsuddig. Det känns nästan lite förbjudet att vara vaken vid denna timme när man är ledig och allt och egentligen bara borde vila och njuta av sömn, men sån är jag. Jag behöver inte så mycket sömn för att gå runt, jag har nog med energi och kraft så att det räcker till och blir över ändå. 

I lägenheten är det för en gångs skull någorlunda varmt och jag förvånas över att mitt internet faktiskt fungerar vid denna tidiga timme. Jag har sysselsatt mig med att läsa om mina söta småsystrar på deras bloggar och hjärtat rinner över av kärlek till dem båda. Karro har dessutom haft en spelning i England där hon just nu befinner sig och studerar. Jag är så stolt över henne, min lilla Karrokråka med världens ruffsigaste hårburr som en gång i tiden hade svårt att sova och ängslades för all världens hemskheter (precis som Tove Janssons Filifjonka). Tänk att hon nu är i Plymouth och gör sitt eget äventyr. Hon har kommit långt och längre kommer det bli. Det enda som kan stoppa henne och hennes framfart i livet  är hon själv. Jag hoppas hon vågar sikta mot stjärnorna för det är där hon hör hemma min fina och begåvade syster. Jag drömmer om och längtar till den dagen då jag kan hålla hennes skiva i mina händer. En skiva full av Karrohet, bara hennes egna låtar, texter och melodier. Jag vet att den dagen kommer att komma och jag hoppas det blir snart för vissa dagar behöver jag hennes musik. Hon har förmågan att på pricken fånga alla de där känslorna och tankarna man har och ibland finns det helt enkelt ingen annan musik som hjälper, tröstar eller piggar upp som hennes. Kanske är det för att vi är av samma skrot och korn, kanske för att hon är min allra käraste syster eller kanske är det helt enkelt så att hon är så sjukt jävla bra!?!        


 

Filifjonkan...





Nu ska jag värma på "Hästi" en vända till i micron och så ska jag försöka somna om för imorgon vill jag vara utvilad till max. Jag ska nämligen slå följe med Ingrid (fina, härliga, varma och brutalt gestikulerande Ingrid <3) till Studentsamfundet för lite lagomt festande. Morgondagesn plan växte fram i kväll hemma hos Ingrid på Rosenborg över ett glas rödvin, hemlagad pizza och Skönheten och odjuret-tittande (på norska selvfölgelig). Har jag tur kanske jag får komma in i något av de många hemliga rummen som rymms i den otroligt speciella byggnaden som samfundet är. Den som lever får se...



Runt, spännande och magnifikt! Samfundet!

Förändringarnas vind blåser och livet är overkligt, fint, underbart och superskrämmande på en och samma gång.

Stay tuned...  





















Bilder från weheartit

Ännu en helg har gått och just nu snurrar allt! Det händer så mycket och jag trodde aldrig att livet kunde vara så fint så här länge och på så många sätt. Jag håller mig sysselsatt med jobb, teater, biobesök, dans, skidåkning och mysiga middagar. Allt är så fint just nu och jag vill bara stå stilla och dansa långsam tryckare med nuet.

Återigen har jag fått mig något att fundera på, vad är det egentligen jag vill? Vill jag vara kvar i Trondheim, har jag orken att börja om igen på nytt, ska jag jobba i Norge eller ska jag rent av söka meg hem till Sverige? Det finns många möjligheter och inga enkla svar. Allt beror helt enkelt på vad jag vill och det som är svårast med allt är att jag inte har just det svaret. Jag vill så mycket, allt på samam gång men ändå inte. Ska jag vara vuxen, förnuftig och eftertänksam eller ska jag våga ge mig hän, gå på magkännsla och bara vara? Svårt, svårt!! Förvisso är det lite av ett lyxproblem att behöva välja, jag har ju i alla fall ett val...

Idag har jag varit i kontakt med mitt förflutna, jag har chattat med fina vänner från tiden i Leksand och jag saknar dem så! Många vill ha mig till Sverige på besök och jag drömmer om att kunna resa dit innom en snar framtid. En långhelg i Stockholm vore inte fel! Men som det ser ut nu så får detallt vänta. Jag måste fatta ett beslut först och se vad det blir av mig innan jag bokar någon som helst resa någonstans.      

Utöver chatt med underbara vänner så har denna helg fyllts med värme från vänner här i Norge. I lördags var jag och Ingrd bjudna hem till Maren och Jan på lite mysig vinkväll. En väldigt lyckad tillställning som lockade till många glada skratt. Jag, Ingrid och hennes kompis Tomsy drog sedan vidare ut på Blast där vi drack varsin öl och betraktade det något halvtrista utbudet av trevligt folk och avsaknaden av bra personal. Sen drog jag vidare mot mitt eget lilla äventyr som väntade på mig på Circus, på Nordre Gate...

Idag, söndag har varit i ett lugnare tempo. Mysig lunch på byn och sedan filmkikning hemma på Angelltröa med tända ljus. Jag såg filmen "Brev till Juliet", en riktig skopa med romantik och vacker Italiensk natur och scenografi. Den vackra biten "Love Story" med Taylor Swift är med i filmen och den får avsluta detta inlägg. Nu ska jag borsta tänderna och lägga huvudet på kudden för en god natts välbehövd sömn, men först ska jag bara få bukt på de fladdrande små fjärilarna i magen...

God natt alla underbara där ute i natten! 


♥    

Livet är fint. Det är det som händer precis just nu. Jag har så fullt upp om dagarna att jag inte hinner med att uppdatera på bloggen. Jag har haft en underbar helg på många sätt (som jag lovar återkomma till senare med bilder och allt, då tid finns) och nu till kvällen blir det en premiär. Jag ska åka längdskidor, det ni!!! Det blir jag, Maren och Jan som drar ut sammen i spåren. Jag både gleds och är nervös på samma gång. Detta kan gå hur som helst. Jag vet dessutom att Maren skvallrat till Jan om att jag är en tävlingsmänniska. Det kan bli en jobbig tur men jag ska göra mitt bästa, i vanlig ordning. Hur som helst ska det bli fint att röra lite på min arma kropp efter en lång helg fylld av fest, mat och roligheter. Men nu måste jag återvända till tomatsoppan och skynda mig att byta om. För gud förbjude om Jan skulle få ett övertag redan innan. Inte okej! ;)

Ha det!

Förra veckans tisdag var tänkt att bli en helt vanlig tisdag. Förvisso skulle jag ut med alla härliga tjejer från Indiska på restaurant men det var allt. Planen var en lugn kväll i trevligt sällskap med tidig hemgång. Jisses så fel jag hade!!!

Kvällen inleddes som planerat med middag i fint sällskap men omvandlades ganska så snabbt till en öl på en närliggande bar. Innan vi visste ordet av kom en bricka med shots till vårt bord, en vänskaplig gest från ett gäng med killar vid bordet bredvid. Inte vilka killar som helst visade det sig, de var sjömän. Konstigt det där, plötsligt kryllar det av sjömän omkring mig! Detta på både gott och ont kan tilläggas, det finns både för- och nackdelar med det mesta. Hur som helst så fick jag och mitt sällskap mer än vår beskärda del av drinkar och shots denna kväll, vännerna Jägermaister och Turkisk peppar livade upp vår redan så glada skara. Ingrid var den som fick flest shots av alla, hela 3 stycken, rätt i knät! Tur att Ingrid inte är den långsura typen... ;) 





Innan middagen passade jag på att ta mig en tur runt om i byn.
Så otroligt vackert med all snö och alla tindrande ljus...





Kyrkan på Nordre...





Trondheim Torg och en oroväckande stor snöhög. Om snöhögen redan är så pass stor så bävar jag för hur den kommer se ut om någon månad.





Hoppfull och sprallig på väg till restauranten.













Ingrid och Catrine, i bakgrunden ser ni restaurant Aisuma där vi sedan spiste.





Ljuvligt god mat!





Fina trion Maya, Ina och Janne.





Hela härliga gänget! <3





Siri, Catrine och Ingrid.





Ina och Janne...




Världens coolaste toa, eller iaf den porrigaste. ;)

























Fönstret på baren Frakken dit vi gick efter middagen för att avnjuta lite öl och pianospel med tilhörande "skönsång"... ;P





Ovan ser ni baren på Frakken. Här jobbar en tjej med ostadig hand (hon spillde stearin på min kavaj och bjöd mig därför på en stark drink som plåster på såren. Jag gissar att det var denna drink som sedan påverkade kvällens utfall) och en svensk kille, nykomling i Trondheim. Oavsett den lilla olyckan så var det ett trevligt ställe och en trevlig personal, hit kommer jag säkert bege mig igen...




Ingrid <3

Det blev en superartig kväll/natt och jag la mig alldeles för sent för mitt eget bästa. Den natten fick jag enbart några få timmars sömn men vad gjorde väl det? Jag fick känna att jag levde och det på en helt ny nivå. Vem kunde ana att en enkel naturvit stickad lusekofta med röda och blå inslag kan vara så snygg?!? Kanske det beror på vilket sammanhang lusekoftan representeras i?! Ett par djupt blå ögon och ett brett leende matchar i alla fall otroligt bra...   

Avslutningsvis en liten frågeställning: Vad är grejen med sjömän, varför har de inga jackor!?!
Är den en ren vana de är trogen eller är det helt enkelt en varning för oss tjejer, för att vi lättare ska se vad vi har att göra med!? Vem vet...

Här kommer lite bilder från kvällens härligheter. Sushi på Kyoto, teater och vackraste snö... Bilden ovan visar en av alla söta små vinterinbäddade gator i Trondheim.



 

Ingrid och ett fat sushi = ren glädje och lycka.






Sushi var inget jag gillade alls förr, bara tanken på rå fisk ihop med wasabi och ris var för mycket. På äldre dar har det vuxit på mig och nu riktigt njuter jag av de små läckerheterna. Den bästa biten i kväll var en med friterad krabba och avocado. Mumms!





Kvällens teaterstycke spelades på den gammla scenen. Gud så vacker! Bilderna gör egentligen inte scenen/rummet helt rättvisa.





Vackra balkonger med ljuvliga, snirkliga detaljer i guld...





Vilket tak!





Gnistrande, glimmande snö! <3





Kristallklart! Den lilla promenaden hem från bussen var rent fantastisk. Snönedtyngda grenar och vita knotiga trädkronor som glittrade likt kristallkronor i mörkret och avtecknade sig mot en stjärnklar himmel. Kvällar som denna är livet fint...
















Hej mitt vinterland...





Josefin Piggelin värre! En latte kommer jag långt på och äntligen börjar ögonen tyngas aningen efter bildretucheringen och lite te. Snart dags för sängen och lite läsning.







Natta folkens! <3

Ännu en vecka har kommit och gått. Livet går i rasande fart och jag jobbar för fullt för att hinna få julen på plats i butiken. Veckan har fyllts av biobesök, utgång, öl, dans, filmmys och långfrukost i härligt julig stämning hemma hos Ingrid. Jag sov över hos henne efter lördagens utgång och hon bjöd på rykande varm choklad medan snön föll i stora tunga flingor utanför fönstret. Snön är tillbaka och vid det här laget är det närmare 3 dm snö på Angelltröa där jag bor (bilden ovan är tagen då jag var på väg hem ifrån Ingrid på Rosenborg i fredags). 

Idag är det måndag och jag har ledigt från jobbet. Dagen har spenderats i bästa sällskap med Sex and The City tjejerna och nu ska jag strax iväg ner mot byn för att äta sushi med Ingrid. Efter det ska vi gå på teater igen. Det är skönt att hålla sig sysselsatt, hålla alla malande tankegångar borta. På något vis känns det som att jag bara går och räknar ner tills dess att min tid i Norge, på Indiska är slut. Det är inte långt kvar till februari och det skrämmer mig lite. Jag vill så gärna stanna kvar här, behålla mitt jobb och mitt nyfunna liv i Trondheim. Som det är nu så blir jag ständigt rastlös och känner mig lite stressad om jag inte fyller mina dagar med olika aktiviteter. Jag vill utnytja min tid här till max och uppleva Norge så mycket som möjligt. Det är det som stressar mig. Jag önskar att jag kunde få besked om hur det blir med mitt vikariat, om det blir förlängt eller ej. Har jag tur så blir jag här fram till augusti istället, men det hänger på någon annans otur. Dekoratören jag vikarierar för har nämligen svårt att hitta en barnhageplats (dagisplats). Jag känner mig som en ond människa, här vandrar jag runt och hoppas på att hon inte får någon. Självfallet vill jag att hon ska hitta en plats men samtidigt så vill jag vara kvar här. Det vore underbart att få uppleva en sommar i Trondheim. Oavsett hur det blir så vore det fint med ett besked snart så jag kan förbereda mig. Men nog om det nu, det ger sig med tiden.

Nu ska jag slänga på mig mina skor och bege mig ut i snövädret och det gnistrande vita vinterlandskapet som bereder ut sig utanför min dörr. Mot byn! 


Det vräkte ner..




Snö i stora mängder...














Dags att investera i ett par nya, mer vintervänliga skor kanske?





Vinter möter höst, så vackert!

I tisdags spenderade jag min kväll med två mina favoritindiskajäntor. Vi lagade tacos, kollade på film i Mayas och Påls kinorum/lekrum och sedan omvandlades kinorummet till en rockkonsert. Vi spelade"Rockband", för mig var det första gången. Jag fick den ärofyllda uppgiften att spela bas, Maya intog gitarren, Ingrid greppade micken och Pål tog plats bakom trummorna. Sen blev det åka av. Herregud så kul det var och så mycket svordommar som flög genom luften under kvällen!! Energinivån var på topp och det riktigt vibrerade i rummet, laddat värre. Vi spelade, skrattade och hade det riktigt nice på alla sätt en bra bit in på kvällen, ja natten faktiskt. Klockan hann bli 24.00 innan vi gav upp och Maya skjutsade hem mig och Ingrid till våra respektive lägenheter.

Maya och Ingrid är helt otroliga, de kan få vilken buttergubbe som helst att dra på smilbanden. Det blir alltid så mycket skratt i deras närhet och jag älskar det. Ni är guld värda båda två, ni gör mitt Norge färgstarkt och glatt!   

Nedan finner ni en låt av Marit Bergman, hon säger det så bra i låten "This Is The Year". Precis så känns det, det är mitt år nu och jag njuter och koser mig!

Här kommer en hel massa bilder från i söndags, en fin dag spenderad i mitt eget sällskap.  Ibland är det bästa som finns att umgås med sig själv. Självklart var min kära kamera med mig för att fotografera all veckarhet och för att fånga dagens upplevelser och äventyr.

Jag strosade runt i vackra Trondheim i flera timmar och bara njöt och upplevde staden (ingen tid för att vara bakis här inte). Det hoppades glädjefullt i lövhögar och grunda vattenpölar, även en och annan bänk hoppades det upp och ner på. Några stockar, lite buskar och snår for även det med i glädjeyran. Det sprangs energiskt upp för kullar och snabbt ner för backar. Det sjöngs vilt, dansades fritt fram längst stigar och smågränder och en hel massa glädjeskutt fick chansen att se dagens ljus och att levas ut till sin fulla rätt.

Jag hoppas att lite av min entusiasm, livsglädje och energi smittar av sig på er alla och att ni känner hopp och harmoni och framför allt glädje till livet efter detta inlägg. Livet är ju så fint och det skall njutas! Jag rekomenderar ännu en gång alla att se filmen Amelie från Montmartre. Världens finaste film! Där njuts verkligen fullt ut av vardagens små saker så som att sticka ner handen i en fröpåse, att knäcka lagret på en creme brulé och att kasta macka...

Men nu väntar ett pass yoga och till kvällen blir det nog filmmys med tända ljus hemma på Angelltröa och för er läsare är det dags att uppleva skönheten med Trondheim. Hoppas ni får en god tur. Ha det! ♥ 

    






Denna låt går ofta om och om igen på min mp3, då mår jag bra och livet känns lätt, fluffigt och rosa...










Höstgräsmatta...





Vackert hur naturen ställs i kontrast till det klottrade planket...





Sparka löv är kul och så otroligt härligt! Det blir jag nog aldrig för gammal för hoppas jag... 





Denna skylt var jag bara tvungen att fota. Mina tankar gick direkt till den stort saknade lillasystern i England, KarolinamedK. ;)





Jag gillar när naturen krockar med oss människor och våra påfund. Höstigt, dystert men ändå något mer...

På ett konstigt sätt, rent av vackert...





Ljuvligt med en stor mysig kofta att borra ner halsen i ute i ett blåsigt friskt höstväder.





Knotiga träd finns det gott om här i Trondheim, det är något av det vackraste jag vet.










Natur




Fluffigt, mjukt konstverk...










Detta torn skall tydligen vara en restaurant där man kan käka pizzabuffé. Det roliga med det hela är att tornet snurrar, så medan man äter kan man njuta av utsikten över Trondheim by. Ha ha! Det ska självfallet provas någon dag.





Denna artiga sticker satt på ett elskåp jag skuttade förbi på vägen mot de mer centrala delarna av byn.





Vackra höstfärger i en vacker stad!










Snöbär...





På bilden ovan kan ni se hur hustaken i Trondheim ser ut, det är en typ av skiffer som ofta används här.
Väldigt fint enligt min mening.





Sött hus med torn på Rosenborg...





En hel gata med vackra hus på Rosenborg.





Cool katt! ;)





Prassliga löv och höga glädjesparkar, livet om hösten är fint!










Prassel i vinden, glädje, rosiga kinder och varama blickar från en främling...  





Vackerhet!










Ett besök vid Festningen blev äntligen av. Mitt besök här är något av det bästa jag gjort i Trondheim. Det var så otroligt vackert att bara stå där vid festningen och blicka ut över ett Trondheim klätt i sin vackraste höstskrud.





Vid festningen...





Delar av den fantastiska utsikten från festningen.





Jag slog mig ner i det något fuktiga gräset, precis vid kanten av festningen. Här satt jag länge och dagdrömde, fantiserade och dinglade med benen medan jag såg ut över ett rofyllt Trondheim. Gånger som dessa, då man stannar upp mitt i livet för att andas är det underbart att leva och kärleken till sig själv och livet är som störst och mest påtagligt...















Lycklig, med vinden i håret och köldbitna kinder!















Porten in till festningen...





På väg igen, vidare till nästa äventyr. Jag lät impulsen och magkänslan styra mig. Fötterna fick gå av sig själva, vart helst de ville... 










Nyponsnår och trollhår... ;P










Nu framme i de mer centrala delarna av byn. Ovan ses en detaljbild på en vacker dörr jag brukar passera på min väg hem...





Den vackra naturen vid Gamle Bybrua...





Här njöt jag av stillheten och tittade på små änder som guppade i vattnet, jagandes efter små brödbitar. En liten tjej och hennes pappa stod för brödsmulorna. De var så fina att titta på, både änderna och den lilla familjen. Man riktigt kunde se hur lycklig pappan var och hur mycket han älskade sin dotter. Det värmde mig att iakta dem och det fick mitt hjärta att fladdra lite snabbare. Vardagen är full av vackerhet som detta, det gäller bara att ha på sig rätt ögon, stanna upp i vardagsstressen och ta sig tid att titta...










Skönt klotter...










Härliga färgkrockar!




















Här vid vattnet trivs jag.




Här finns perfekta pålar att sitta och dingla med benen på. Med andra ord, perfekt för Josefin Piggelin Barfotabarn.
Det är de små sakerna, de små njutningarna som gör livet så fint och värt att leva.
 




Ännu en vacker detalj från ett hus i byn. Överallt finns det små skatter som bara väntar å att ses, upplevas och dyrkas...





Vacker trappa...










Ett av trondheims senaste tillskott. Det ni ser på bilden ovan är en form av scen, man kan spela inne i själva stetoskopröret. Det skall tydligen vara väldigt speciell och fin akustik...




Denna kyrka ligger längst upp på Nordre Gate och varje kväll klockan 18.00 är det just denna kyrka som med sitt vackra klockspel minner oss om att det är dags att stänga butiken för dagen. Jag gleder mig till jul, snö, torgmarknad, vackra ljus, glittrande trädkronor toppat med detta klockspel. Julen i trondheim skall visst vara något alldeles särskilt... 















Knalligaste löven i hela byn hittar man i närheten av Nordre Gate, bredvid den lilla kyrkan, inte långt från mitt älskade Indiska...





Underbara höst, underbara liv! Önskar att ha alla mina nära och kära här tillsmamans med mig för att uppleva Trondheim. Det är så vackert och fint på alla sätt och vis, glittrande magiskt och det vill jag dela med er. <3

Dessa bilder tog jag i onsdags kväll då jag var ute och nattsuddade i vanlig ordning. Denna gång var jag på väg hem från improteater på Samfundet. Jag fullkomligt älskar ljuset på dessa bilder. Jag får en skön känsla i magen av att titta på dessa foton, precis så där härligt pirrande som det kändes i stunden som fotona togs. Ruggig höst, spänning, mörker, sköna toner, livsglädje, mys, ensamhet, harmoni, värme, fuktig luft och doften av blöta löv.
Allt i en salig blandning.
 
Ibland känns livet så nära, så verkligt och vackert. Stunder då man lyckas befinna sig precis där och då, mitt i nuet, de är minst sagt underbarta... <3









Höstlöv, regn och högklackat. Inte den bästa kombinationen...




I gatlyktans sken...









Gnistrande, glimmande och underbara kvällspromenad! <3

Nu i kväll har jag varit på Kino för första gången i Trondheim. Jag och Maya såg den blodiga filmen Piraya. Jag som inte ens ser skräckfilmer. Herregud, hur gick det till!?!

Mer bilder från Kinokvällen och veckan som varit kommer längre fram.
Nu ska jag hoppa i säng så jag hinner få lite sömn och ladda batterierna inför morgondagens jobbpass på Indiska och kvällens rockkonsert på Samfundet med bland andra fina Ina...

Natta! <3

Ha ha ha, älskar det här klippet! :D

Natti natti! <3 

Måndagen har redan susat förbi och snart är det helg igen. Tiden rusar och jag med den. Jag har svårt att bestämma mig om det är bra eller dåligt att tiden går så fort, men det känns bra så jag går på magkänslan. Här kommer en liten flirt med den kommande helgen. Jag tar hjälp av några riktiga lirare med en skön låt. Bandet heter "The American Breed" och låten är "Bend Me, Shape Me". Enjoy!!!!

Som ni säkert vet så finns det idag grupper för allt på facebook, själv är jag med i en som heter: "När man slutar leka är man inte vuxen, man är död". Jag tycker det är viktigt att man vågar leka, vara barnslig och att ha skoj, att våga släppa fantasin fri och att drömma. På så vis tror jag inte bara att man blir en gladare och lyckligare människa utan jag tror även man lever längre.
Precis som ordspråket: - Ett gott skratt förlänger livet. Det tror jag på!

Det är skarpa och stora skiftningar från detta inlägg i kontrast till mitt förra som enbart kom för någon timme sedan, det är jag väl medveten om. Jag har nu lekt av mig lite, skrattat och dansat runt i min ensamhet här i lägenheten (som sagt, jag är på bättre humör och den nyss så hemska och kyliga källaren har genast omvandlats till en lägenhet igen). Nu känner jag mig både gladare, mer hoppfull och energin är på väg tillbaka igen. Tänk vilken skillnad lite musik kan göra och att få ge utlopp för sina känslor. Jag tror även starkt på tankens kraft, allt handlar om inställning. Så den senaste timmen har jag valt inställning till det bättre. Det gäller att se det positiva, härliga och bra sidorna i livet. Allt blir så mycket lättare på så vis. Livet är ju ändå rätt fint... ♥

Idag är det grått och kallt på Angelltröa. Jag vill bara vila i ensamheten och tystnaden, dra den stickandes offerkoftan tätare kring kroppen och lyssna på deppig musik. Idag är jag svag, skör och känslosam. Jag orkar inte vara i närheten av folk alls. Jag borde egentligen gå och handla mat men det tar emot. Jag nöjer mig istället med en bit halvtorrt bröd utan pålägg. Idag kallar jag min lägenhet för källare, något jag enbart tar till om jag tycker synd om mig själv och är lite nere (i de flesta fall trivs jag faktiskt riktigt bra med mitt boende). 

Jag lär mig något nytt om mig själv varje dag och min senaste lärdom är att sådana här dagar också måste få finnas. Man kan inte alltid vara längst uppe på toppen av livsglädje och extas. Förmodligen beror min nuvarande sinnesstämning på avsaknaden av sömn, inget allvarligare och kanske även på den ömmande förkylningsklumpen jag så innerligt försöker ignorera som vilat i min hals de senaste dagarna. Men vem har egentligen tid att vara sjuk!? Julen står för dörren och vi är på väg in i en dekoratörs mest intensiva, mest krävande och utmanande tid (även den roligaste, även om mitt fokus ligger långt ifrån det just nu). Jag måste helt enkelt bara vila och kurera mig med lite lugn. För gud vet att lugn är det sista jag omslutit mig med sen jag kom hit till Trondheim, Norge.

Nu blir det att tända ljus, sippa på lite värmande te med halslenande honung och droppar av citron och att läsa Tove Janssons underbara "Hemulen som älskade tystnad". Precis så som Hemulen känner jag mig idag, en salig blandning av noga avvägt vemod blandat med sorg och kärlek till livet och andra. Här vill jag vila, i Hemuens park under de susande lövträden, liggandes i det prasslande gräset som svajar i vinden. Tänk ändå vilka komplicerade varelser vi människor är. Det är ganska fantastiskt att så många tankar och så mycket känslor kan rymmas i en ynka liten kropp...   






























Låtlista:
Drops Of Jupiter - Train
Socker - Kent
Last bitter song - Hello Saferide
Du er den - Hellbillies
Det kommer bara leda till ngt ont - Säkert
Fix You - Coldplay
Hide Away - Laleh
Hang With Me - Robyn

Ännu en vecka har gått mot sitt slut. Min söndag spenderades i hög mysfaktor med familjen Bente - Rygg. Först blev det ett besök på en vintersportsmässan här i Trondheim där Mayas make Pål ställde ut skidutrustning...

När mässbesöket var avklarat blev skaran snart lite mindre. Nu återstod jag, Maya, Magnus och lilla Ollis. Medan Maya körde Pål och Sondre till arenan för att se Rosengård spela match förberedde jag och grabbarna kvällens måltid. Vi lagade pizza så det stod härliga till i Mayas färgglada kök. Vi hjälptes åt alla tre och både Magnus och lilla Ollis kavlade pizzadeg med stor intensitet. Och vilken pizza det blev sen, verkligen supergod! Jag och Magnus enades om att det var en svensk-norsk pizza, svorsk. En riktigt bra och lyckad kombination... 

Pizzan avnjöts sedan framför tv:n med självaste Harry Potter. Men innan Sondre och Pål lämnade oss hann vi med en hel del bus och lek också. Sondre fällde bl.a. kommentaren; - Har du käreste Josefin, eller är du player? Ha ha ha, vad ska man säga om det!? ;)  
En annan kommentar som kvällen bjöd på värmde mitt lilla hjärta till bredden. Under pizzabaket kom Magnus fram till mig och kramade om mig och sa; - Josefin vet du, du skulle bli en bra mamma. Underbara pojke, så söt!
   


Magnus, i väntan på pizzan...











Filmmys, två Harry Potterfans och en sprakande brasa. Livet är fint!





Magnus och jag






Det hela blev en fin söndag att minnas. Tack Maya för att jag får låna din familj lite då och då nu när jag är här i Norge med stora avstånd till min egen familj! Så ompysslad som jag blev igår var länge sedan jag blivit. Magnus satte upp tofsar i mitt hår, kliade mig lite på ryggen och i håret. Gud så skönt! Alla mysiga barnkramar, all värme och kärlek kommer jag kunna leva länge på och värma mig med ett bra tag framöver. Och tur är väl det för nu tycks vintern komma med stora frostiga och kalla steg... ♥