Bara Barfotabarn

Som ni säkert känner till så börjar det lackas mot jul. Idag har jag tränat en hel massa härliga sånger inför Lucia på skolan imorgon. Det kommer bjudas på lussebullar och annat gott men som ni säkert vet vid det här laget: 
- Det är synd om dem som äter lussebullar. Det är verkligen en toppenfras jag och Geite lärt oss och tagit till våra arma hjärtan. Den fungerar att omvandla på så många olika sätt och passar därför i alla situationer (kommer från början från en sluta-röka-bok, vi har anammat det därifrån och omvandlat det för att det ska passa in på vårt godis och snacks "beroende").

Det hela fungerar ypperligt för mig och Geite men jag befarar att våra medmänniskor inte gillar detta fullt lika mycket. Både jag och Geite med all vår träning och så nu detta, vi låter som några frälsta jäklar som vill värva in folk till vår sekt med träning och hälsa i fokus. Jag förstår mycket väl när Lovisa rullar på ögonen och tar ett ännu djupare bett ner i sin muffins då vi sitter där och predikar. Men för att vara uppriktig och ärlig så rår vi inte riktigt för det. Det sätter sig liksom på hjärnan och genomsyrar hela ens existens. Man andas hälsa, träning och nyttig mat, positivitet och goda tankar. Man kan nästan likna det med att ha blivit frälst. För det är så, som med så mycket annat när det gäller både Geite och mig, ska man göra något så ska man göra det ordentligt och helhjärtat. Kort och gott är vi hemska personer att stöta på för en hel del personer som vistas här i Leksand. I Leksand har man för vana att gå ner sig i deppigheter och utöka sitt godissug till max medan man oroar sig för alla läxor, projekt och framtidsplaner. Detta gäller självfallet inte alla men jag vet också att förnekelse hör till bilden av godis-/sockerberoende. ;)

Apropå sluta röka, kämpa på mamma! Du är så duktig!!!  

Nu när jag skrivit av mig lite så ska jag återgå till mina läxor och andra bestyr. Jag har hunnit stryka av hela 4 punkter på min att göra lista för kvällen, nu återstår bara två...

Peace out!