Höstlöv och koskoftor


Hösten har svept in och tagit Oslo i sitt färgsprakande grepp. Överallt dalar knalliga löv från de vindomruskade trädkronorna och marken är täckt av den grannaste matta som skiftar allt ifrån djupt rubinrött till mer skarpa senapsgula toner. Jag far fram som en virvel längs trottoarerna, sparkar löv och hoppar i härliga högar i parkerna med en gosig sjal runt halsen.

Det känns fint med höst, alla minnen från tidigare höst faller över mig. Jag känner mig lycklig, nykär och pirrig i maggropen. När Joel och jag först möttes var det höst och vi har så många fina minnen från den tiden. Bara tankarna på dem gör mig helt varm i kroppen. Jag är så tacksam och glad att få dela och uppleva ännu en höst tillsammans med min älskling. Tänk, snart har hela två år förflutit tillsammans med min fräkniga Lundabo!

De senaste dagarna har jag varit i botaniska trädgården och skrotat runt i all höstlighet. Ännu är det många blommor som håller huvudet högt på styv nacke och blommar i full prakt. De växter som där emot blommat över har nu bytt skepnad och stoltserar med blodröda stjälkar, prasslats frökapslar, knalliga ockratoner och burgunderfärgade bladverk. Runt varje krök möts jag av nya intryck, hela trädgården har tagit på sig sin mest praktfulla dräkt och den fullkomligt suger andan ur mig. Hösten är så vacker! Skönheten i en dagginsvept spindelväv och morgondimman som ligger tät över all grönska är inte att sätta ord på. Ett paradis, en skatt, som min egen hemlighet. Bara jag, morgondiset och trädgården vet...



En milstolpe...

Igår var en stor milstolpe för mig, även bokstavlig talat. Vår intervallträning gav verkligen blodad tand och mersmak. Under hela vårt träningspass använda vi oss av en app som heter Endomondo, den räknar både distans, kalorier, tid, snittid m.m. Jag blev så peppad av att hela tiden jaga nästa km att jag valde att strunta i att ta bussen ett längre stycke hem för att ge mig på försöket att komma över milsträcket.

Sagt och gjort, jag klarade det! Det var en underbar känsla att ha bestått denna prövning. Jag kommer definitivt att fortsätta med denna app och kan varmt rekommendera den till alla er andra träningsfreaks där ute. Jag har även den vackra utsikten att tacka för denna prestation, den höll mig distraherad längre bitar av träningen. Tänk att Oslo är så vackert ändå!

Kvällen avslutades sedan i goda vänners sällskap. Ingrid och jag var hembjudna till Julia, en av Ingrids barndomsvänner. Det minglades loss bland norskar, fransmän och brasilianare. Alkoholen och maten flödade men jag lyckades hålla mitt löfte till mig själv och drack enbart vatten samt knaprade på några mandlar. Jag är väldigt stolt över mig själv att jag lyckades hålla mig i skinnet mitt i denna matfrosseri. På borden fanns allt ifrån grillade läckerheter, till franska specialitéer, ostar, ugnsrostat bröd med olika smaskigheter, snacks av alla de slag samt en hemlagad chokladkaka med färska jordgubbar till.

Idag hoppas jag på att dra med mig min Joel till någon badstrand, solen gassar redan högt på himlen och det spritter i Piggelinbenen...






Svartvitt i Botaniska

 
 
 
 
 
Ibland kan det vara svårt att avgöra och besluta sig om hurvida man ska ha färg eller svartvita foton.
Jag är egentligen rätt dålig på att använda färger och går allt som oftast tillbaka till det svartvita.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Svartvita foton känns ändå mer klassiska...
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

 
 

Botaniserande...

 
 
 
 
 
Den här veckan var det torsdagen som levererat mest av alla dagar så här långt. Christina och jag tog oss en tur till Botaniska Trädgården där vi gick loss bland alla väldoftande och vackra växter. Jag fick med mig en hel del fina bilder därifrån och här kommer några...
 
 
 
 
 
En av de finaste delarna av Krydd- och örtgården ses ovan.
 
 
 
 
 
 
Glada miner bland blommor och bin.
 
 
 
 
 
 
Näckrosorna har nu slagit ut och lyser upp det mörka vattnet i den lilla dammen.
 
 
 
 
 
Christina, sommardrömmen själv....
 
 
 
 
 
 
 
Härligt vibrerande färgklickar...
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Många växter var riktigt höga så det kändes som att vandra in i små avskärmade rum av blommor ibland, mysigt och väldigt vackert!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 

I tistelrikets land...

 
 
 
 
I Tistelrikets land, bland dånande forsar, susande trädkronor, sommarblomster, majestätiska broar och flygande småfän har jag inlett denna måndag. Jag gick upp samtidigt som Joel denna morgon, kokade två ägg som jag sedan slängde i mig varpå jag snörade på mig joggingskona och begav mig ut i Oslos sköna natur. Klockan var strax före sju och inte många kottar sågs till runt om i kvarteret... 
 
 
 
 
 
 
 
Jag lät mina fötter gå lite som av sig själva och bara se vart jag hamnade. Så småningom styrde jag in på en fin liten grusväg som gick utmed vackra Akerselva.
 
Det krispiga morgonljuset bredde ut sig över grönskan framför mina nyvakna ögon så mjukt och försiktigt. Det var jag, vinden, blommorna, strömmarna i vattnet som forsade under broarna och en liten andfamilj bestående av 5 små fluffiga duntussar som var uppe denna tidiga timma. Det var en märklig upplevelse att ha hela detta paradis så gott som för mig själv, vilken ynnest! 
 
 
 
 
 
 
 
Visst kan tistlar också vara vackra...
 
 
 
 
 
 
 
 
Jag plockade med mig några tistlar hem som nu står och samsas med lite olika sommarblommor i ett gamalt  plommonlila glassglas på vadagsrumsbordet. Ett stileben helt i min smak och färgskala. mysfaktor i det lilla soffhörnet steg nog med närmare 200%. Tänk vilken skillnad lite frisk grönska gör ändå och hur det kan komma att påverkar våra humör...
 
Underbara sommartid!
 
 
 
 
 
 
 

 
 
 


Älskade tulipan...

 

 

 

 

 


 


RSS 2.0