Jag och Geite gör Leksand osäkert


Nedan följer bilder från en underbar måndag i Leksand. Kan tilläggas att jag även hunnit med en hel del annat denna dag än vad bilderna visar, bl.a. skrev jag på mitt manus och tränade på min redovisning samt tog en 6 km lång joggingtur med Elin.

Idag har jag äntligen fixat klart all rekvisita till min redovisning, jag har kapat träd och försett dem med fötter, målat och provat ut en stege. Nu är det bara att finslipa och få till det sista med manuset. Sen gäller bara att öva, öva och öva. 

Imorgon unnar jag mig dock lite ledighet i pluggandet för en stund. Jag drar med mig Geite till Hedemora för att lyssna på min kära moder och lillasyster Julia som uppträder med sin kör. Julia ska dessutom sjunga solo så det kan jag inte med att missa. Även ikväll ska jag ut på roligheter. Det bjuds på ryskt party ute i Leksandsskogen. Det blir högljud musik och tokig dans hela natten lång. Som jag längtar! :D   




Klematisen växer så det knakar i solen.



Foto med utsikt över gropen.












Sommar!!!










Smörblommor...



Surfs up!



Sötnöten Sara. <3



Ride the pony... ;D




Underbara Leksand, i bakgrunden skymtar Siljan.



Full fart!













 
Skogspromenad på Geites vis. ;D


















Solen går ner över Siljan.




Trädet, som gjort för mig och Geite! Josefin + Sara = knasigare än knasigast




Denna skylt känns lite fel i dessa sommriga tider...






Kvällen nalkas på campingen.

Nu ska jag skriva lite manus och sedan bär det av mot badrummet för att piffa mig lite innan mötet i urskogen med Entreprenörskolans egne ryss, Boris.


Sol i sinne...




















Brännboll!



Här kommer nu äntligen lite bilder från förra veckans brännbollsspelande. Dagen till ära hade jag målat naglarna (även tånaglarna) i rödaste rött, allt för att inte hinna med att skriva på mitt manus. Det säger ju sig självt att man måste ha nymålade naglar vid ett sådant viktigt tillfälle som detta. Allt handlar om att prioritera och naglar kan man ju inte välja bort. Det fattar man ju! ;P  


Gänget sammlar ihop sig...


Sådär ja!




The pro!


Hoppfullt!


Strike a pose! ;D




Välbehövd vätskepaus...


Under bordet dålde sig dessa små raringar. Daggkåpa med glittrande dagg.

Shake it!









Latte, äcklig kardemummasmörgås och söndag = sant



Jodå, misströsta ej! Även om Leksand är litet så kan man faktiskt köpa sig en liten latte på Noret. Jag och Geite hade turen att plockas upp av Elin och Kristin då vi ännu en gång påbörjat den långa vandringen in till Noret. I flygande fläng befann vi oss så på Siljans café där vi inhandlade varsin rykande kopp kaffe och varsin smörgås. Med ett stadigt tag om latten i handen knatade vi sedan till skolan där vi slog oss ner på en bänk i solen. Det var rent ljuvligt till en början att sitta där i solen. Men som i de allra flesta fall kommer verkligheten ikapp en och biter en i baken när man minst anar. Jag skulle precis hugga in på min fina macka då jag till min förskräckelse, förfäran och totala besvikelse inser att min fina macka i själva verket inte är fin alls. Mackan är pepprad med kardemumma! Ve och fasa, i min värld finns knappast något värre! Katastrofen är nära och det börjar nu bilda sig stora mörka stackmoln omkring mig. Jag skriker ut min besvikelse. Geite reagerar snabbt och instinktivt då hon ser darrningen på min underläpp. Snabb som en vessla byter hon ut min macka mot hennes egen kardemummafria variant. Som värsta supernannyn sveper hon fram, swisch swosch! Jag hinner knappt bli besviken och hinner inte ens leva ut min vrede i fulla drag fören problemet är löst. Jag är tillfredställd innan jag vet ordet av, som ett spädbarn som fått truten tilltäppt med en napp. Faran var över och jag var glad igen. Om inte detta är beviset på sann och äkta vänskap så vet jag inte vad! :D 

Sen kom regnet som från ingen stans och påminde oss om att sommaren inte riktigt står för dörren ännu. Vi tog vår tillflykt till skolans datasal. Här sitter jag fortfarande kvar och försöker slingra mig och göra allt annat än det jag faktiskt kom hit för att göra, nämligen skriva klart mitt manus och lägga de sista detaljerna på mitt bildspel till redovisningen. Jag bara orkar inte, vill inte... Om jag tar tag i redovisningen på riktigt så innebär det att jag faktiskt måste inse att skolan går till ända. Jag vill inte, är inte redo att lämna alla fina människor och vänner som Entreprenörskolan gett mig samtidigt som jag inte kan bli mer redo. Konstigt är det, jag längtar ut bort mot nya äventyr samtidigt som jag vill stå kvar och stampa i det gamla fina välbekanta. Mina tankar är dessutom ute på helt andra håll och flackar runt, vart ska jag hamna? Blir det Indiska eller Åhléns, Malmö, Göteborg eller kanske rent av Norge? Jag är rastlös men lugn, allt på samma gång. Kanske borde jag ta mig ut i det ruttna vädret och ta mig en tankerensande joggingtur?!? 
Jag vet att jag utan problem kan bli klar med allt idag men som sagt, jag behåller gärna den stickandes offerkoftan på ett tag till och lever i förnekelsen. Saken blev heller inte bättre av pappas kommentar från telefonsamtalet igår. - Men du har ju mer än en hel vecka på dig. Det hinner du ju lätt! 
Tack för den pappa, nu kan jag förhala mitt arbete ytterliggare någon timma, eller kanske någon dag. Vi får se om jag orkar stå emot latmasken som gnager inom mig eller inte. Ska erkännas att en lätt ångest kommer över mig då jag ser alla andra som arbetar flitigt omkring mig... 

Vi får se, vi får se... 

(till er som efterfrågat bilder från veckans brännboll, ha förtröstan. De kommer i sinnom tid)


Manus och rekord!

Igår slog jag mitt rekord på antalet besökande/dag, härligt! Det glädjer mig att se att ni är flera som följer mitt liv och leverne! 

Sen sist jag skrev har det inte hänt så mycket. Det har varit gott om förhalade av skolarbete och manusskrivande men nu har jag äntligen satt fart (och då menar jag nu). Klockan är 00.36 och sen lördagskväll/tidig söndags morgon (välj själva) och jag sitter och tragglar med mitt manus och sätter ihop ett bildspel till redovisningen nästa måndag. Tänk att det alltid är om kvällarna jag och Geite får fnatt och tar tag i allehanda uppgifter. 

Idag har jag varit med Elin, Sarah Å, Sara D. och Hanna Maria till lager 157 i Sågmyra. Här inköptes min allra första långklänning, märke Saint Tropez. Jag kan med stolhet säga att jag lyckades hålla mig ifrån att köpa deras ljuvliga snickerskaka, jag nöjde mig med ett glas gurkvatten. När vi fått i oss våra förfriskningar drog vi sedan vidare till den vackra gruvstaden Falun och där inköptes min allra första byxdress. Det ni! Jag riktigt längtar tills dess jag ska få tillfälle att använda mina nya plagg. Jag funderar på att inviga den böljande svartvita långklänningen på den kommande avslutningen. Vi får se...

Resterande tid som passerat har vigts åt brännboll (vilket jag medverkar på med glädje, trots att jag spelar hellre än bra), mer förhalning av skolarbete, träning, umgånge och snickesnackesnack på hög nivå.
I fredags var jag och Elin tappra och för tredje gången i rad gav vi oss på en jogg efter strandpromenaden. Jag har nu tagit reda på hur lång sträcka det är vi springer och det visade sig vara ca 6 km.
En hel massa tankekraft har dock lagts ner i x-jobbs redovisningen och dess tal. Jag har det mesta klart i huvudet. Nu gäller det bara att knyta ihop det hela och få ner det på papper. 

Klockan är nu 00.51 och både jag och Geite börjar att se suddigt. Dags att slå av datorn, packa ihop alla saker och bege mig hemmåt mot min hårda lilla binge i stuga 36. Imorgon väntar ännu en tuff dag med nya utmaningar. Jag och Geite har skakat hand på att bli klara med våra manus innan helgen nått till ända ,så som sagt, imorgon blir det hårda tag. Har man sagt det så!

Sov gott!

Livet i Leksand



Livet i Leksand går sin gilla gång. Vädret växlar från toppenfina sommardagsvarma stunder till spöregn med inslag av åska...

Igår efter avslutat pass i skolan var vi ett gäng på 7 tjejer som drog oss ner på Noret för att bara njuta och vara, i värmen och solen. Diverse olika maträtter och småplock inhandlades varpå vi slog oss ner i den lilla parken med klocktorn. Där satt vi sedan i några timmar och bara snackade. Härliga tider!

Efter det blev det en snabb promenad hem till stuga 36 där träningskläderna drogs på. Det vankades jogging med sötaste Elin. Vi joggade hela strandpromenaden fram och tillbaka (ca 45-50 min). Väl tillbaka på campingen kunde varken jag eller Elin motstå frestelsen att slänga oss i det gröna sköna gräset. Vi låg där en liten stund och stretchade medan vi skrattade för fulla muggar åt alla tokigheter vi hittade på och snackade om. Som vi stretchade sen! Jag kan gladeligen tala om att jag kan få ner hela knäna i backen bakom huvudet. Det ni! Detta var något som tydligen imponerade på en förbipasserande. - Det ser bra ut det där! Så löd kommentaren och jag och Elin höll på att dö av skratt. Vid det här laget hade det börjat skvätta så smått från himlen. Men sen, sen kom regnet i hela sin härlighet. Hela himlen öppnade sig och stora droppar föll från skyn. Vi ställde oss på den lilla asfalterade vägen som leder upp till våra stugor i Leksandsbyn, det luktade varm asfalt, sommar och vänskap. Vi bara stod där och tittade upp bland molnen och fångade de gigantiska dropparna som kom fallande med världens fart i vår närhet. Vi hann inte stå där och beundra regnets mirakel länge, snart störtade regnet ner och slog som spön i backen. Jag och Elin tog farväl och sprang till våra respektive stugor för skydd. Jag hann inte mer än att stänga dörren bakom mig då första åskknallen kom.

Efter en välbehövd dusch trotsade jag återigen vädrets makter och begav mig i flygande fläng upp till stuga 23 för en kväll/natt fylld av tjejsnack, tokroliga teorier och andra knasigheter. Som jag kommer sakna alla dessa tjejer och våra härliga kvällar ihop! 

Jag har nu en härlig dag att se tillbaka på och minnas. Livet är bra fint ibland, om ändå alla dagar var som denna... 
   
Nu ska jag försöka ta mig i kragen och fortsätta arbetet med mitt manus till redovisningen. Senare idag vankas brännboll om vädret tillåter. Som jag ska springa!!! :D




Min och Linas kära stuga, Djurastugan. 


Detta fina fönster leder in till vår enkla lilla toalett.


Vår lilla uteplats.


Tvättdag i stuga 36. Vad gör man utan tvättställ?!


Våra gardiner... ;D






Fina Lina! <3


Maskrosor och gröngräs.


Leksandsbyn där resterande klasskompisar huserar.


Första kvällen tillbaka i Leksand var det grillning. Här ses söta Erica dona med köttet inhöljd i grillens rök. 


Vända, vända...


Erika, Elin och Kristin grillar och spexar.


Oskuld...



Ja go vänner, nu har jag blivit av med ännu en oskuld. Jag har för första gången arrangerat ett event via facebook. Det var verkligen plättlätt och hur kul som helst! Jag fick genast mersmak och går evenemanget  "En kväll fylld av sex och spex" väl kan jag lova att många fler event kommer att anordnas. Jag och Lina har bjudit in till en afton med deko 2 för att gemensamt se filmen Sex and The City 2 på bio. Det blir en kväll fylld av sex, spex, glitter och glamour och alla deltagande har minimikravet på sig att ha pumps/finskor. Gud som jag längtar till denna kväll! Det bara spritter i kroppen och jag vet redan vad jag ska ha för utstyrsel kvällen till ära. Är det någon gång man får klä upp sig och piffa sig så är det denna kväll! Yay!! :D

Nedan lite musik för att komma i rätt stämning!



Vi har även dragit ihop ett event vid namn "Bollar och nötter", ett event där vi uppmanar alla att röra på påkarna och medverka i brännbollsspel imorgon, fredag. Det är härlig energi som ligger i luften i stuga 36 idag, det liksom vibrerar. Allt är underbart och ingenting omöjligt! Det viktigaste i livet är ju ända att man mår bra och att man värnar om sina nära och kära. Något som just dessa två evenemang gör i allra högsta grad.

Nu ska jag slänga i mig lite mat och sedan bär det iväg till skolan för att se om vi kan knåpa ihop lite rolig rekvisita till "En kväll fylld av sex och spex". 

Seeee ya!  

  


It´s done!




Hello People! Finally it´s done!

De sista skoluppgifterna lämnades in nu i dagarna och den sista riktiga lektionen gick idag av stapeln. Nu är det enbart en, uno, one, 1 endaste uppgift kvar i skolan och det är redovisningen av x-jobbet. Gah!!! Som det känns nu så ska det bli riktigt kul (om än lite nervöst) att få visa upp det jag har presterat, men jag hinner nog pendla ett x antal gånger till innan jag väl genomfört själva redovisningen. Jag kan inte ens beskriva hur mycket lättare det känns att bara andas, en stor tyng har nu befriats från mina arma axlar. Jag är bara SÅÅÅ glad, glad, glad och pigg! Livet känns underbart och i luften ligger en spänd förväntan på framtiden som ännu är inlindad i ett tjockt täcke av dimma. Vad ska det bli av mig?! Detta frågar jag mig nästan varje dag. Precis som Laleh i låten "Bjurö Klubb" (den går på repeat på min spellista för tillfället). Men en dag som denna så känns ingenting omöjligt, framtiden och världen är min. Den ligger där för mina fötter, breder ut sig färgsprakande, gnistrande och fin. Det är bara att ta för sig...

Jag firar denna ljuvliga händelse med en stor tallrik råggröt och snart blir det en joggingrunda med Elin flelin. Det är dags att ta tag i träningen på riktigt igen efter några intensiva dagar helt ägnade åt x-jobb och rapportskrivning. Till kvällen blir det film. Vi är flera i klassen som ska trycka ihop oss i stuga 30 för att se thrillern "Shutter Island". Egentligen vågar jag inte men jag måste bara få det gjort. Ända sedan jag såg trailern i Malmö har jag till och från funderat på att se den. Nu ska det banne mig bli av!

Sådär, det var det. Nu har jag skrivit av mig och delat med mig av min entusiasm och glädje. Hoppas jag lyckades smitta av mig på någon där ute. :D



Peace Out!

Bli inte matad!



Detta budskap möts man av på en gång- och cykelväg i Hedemora. Budskapet får i alla fall mig att tänka till, både en och två gånger. Det får mig att fundera på vad de menar, vem som skrivit det och vart kritiken är riktad (om det nu är kritik!?).

Klotter eller gatukonst? Avgör själv!

Oj, oj, oj...

Oj, oj, oj! Nu börjar det bli allvar på riktigt. Det är 3, TRE veckor kvar i skolan och Leksand. TRE!!! Jag kan knappt fatta det. Skolarbetet rullar på och det går framåt. Jag har i princip gjort klar min rapport över x-jobbet. Det enda som är kvar är att få lite feedback på den och sedan är det dags att skriva ut hela härligheten. Underbart! :D Nu skall fokus läggas på de sista grafiska uppgifterna och på att snickra ihop ett framträdande. Det känns ändå som om att jag har koll på läget och som om att jag är med på banan (hoppas jag slipper äta upp det jag just sagt! :P). 

När jag inte sitter med ryggen krökt över en dator med tankarna djupt försjunkna i x-jobb håller jag igång med alla härliga dekobrudar. Jag har hunnit med ännu en grillning på campingen med goa och glada entreprenörer, ett danspass på Lyckans Hus och en hel del promenerande fram och tillbaka utmed Siljans strand. Helgen passerade i ett enda stort swisch-swosch! Igår kväll anlände äntligen min sambo Lina till Leksand så nu har Geite flyttat vidare till en annan stuga. Detta är dock inget att oroa sig för gott folk. Geites nya boning ligger blott 10 meter från ytterdörren till min kära lilla stuga 36.

Igår kväll hanns även en hurtig terapipromenad med. Jag och bästaste brudarna Sarah Åkesson och Elin Johansson gick en snabbrunda i den sköna aftonen, som fortfarande bjöd på härligt ljumma vindar efter en solig dag. Snacka om att söndagens väder var toppen, rena sommarvärmen! Jag låg på en filt på uteplatsen i solen, läste boken "Dyngkåt och hur helig som helst" med Mia Skäringer och pressade så nu har mitt ansikte antagit en mer sommrig solbrun ton. Vi får se hur länge det håller i sig. Nu vankas frukost i skolans cafeteria med Geite. Jag tror det blir nygräddat bröd med apelsinmarmelad, ost och så självklart (det bästa av allt!) färsk gurka! Här skall käkas! :D


Kryp uppåt väggarna.





Som jag tidigare nämn så är jag på plats i lingonskogen i Leksand igen bland alla kryp, insekter och småknott. I stugan har jag numer fått sällskap av lite småkrabater, nämligen myror. De små liven gör inte mycket väsen av sig och de är inte många som tur är. De smyger bara tyst omkring lite här och var i vardagsrummets/hallens/kökets vrår, balanserar på diverse möbler och har det gott i värmen. På tal om småkryp och insekter, kolla in dessa fina motiv på fjärilar och skalbaggar. Jag föreställer mig att ha tre tavlor ovanför min svarta byrå i min framtida lägenhet (vart nu den blir). De finns att köpa på CanCanInterior samt på BoConcept (BoConcepts varianter av dessa motiv är ännu finare inramade i elegant svart).

Nu ska jag och krypen snart krypa tills sängs men förs lite kvalitetstid med Sara Geite.




"Joggsing"



Hellu alla underbara!

Livet i Leksand börjar nu ordna upp sig. Geite har intagit sin plats i lingonskogen och livet leker igen som alltid när vi två slår våra kloka huvuden ihop. Idag har det jobbats på hårt med rapportskrivande och annat viktigt både för min och Geites del. Vi har suttit med våra rapporter så gott som hela dagen. Framåt kl 16.30 började vi dock ledsna ur och begav oss ut i våra träningskläder mot något som skulle komma att bli över 1 timmes "joggsing". "Joggsing", en ny träningsform som kom till idag under vår jogg efter den vackra strandpromenad längst Siljan. Denna träningsform går ut på att man joggar, dansar och sjunger. Allt ihop på en och samma gång. Sjukt kul är det och man får verkligen träna sina magmuskler då "joggsingen" allt som oftast leder till ett bubblande glädjeskratt och störtgarv som blossar upp längst nerifrån tårna. Helt galet måste det ha sett ut bäst vi skuttade fram, balanserade på plankor och stockar, hoppade upp och ner för stenar och bänkar, skakade rumpa och mest i allmänhet jazzade i takt till musiken samtidigt som vi sjöng med för fulla halsar. Ett och annat svingandes runt lyktstolpar hanns med även det. Det är tur att vi befinner oss i Leksand och inte någon större metropol. Då skulle vi väl sitta inne i fyllecellen för länge sedan. :D    


Utöver det så kan jag bara säga: Välkommen tillbaka kära studentliv!!! Matlagning utan kryddor och salt och stekning i vatten för att inte bränna maten. Tro det eller ej men det funkar ändå fin fint! Med Geite vid min sida spelar dessa små detaljer ingen roll. Nu är det plugg med högsta växeln i, tjejsnack, hög musik och dans, dans, dans som gäller i en tid framöver...

Ha det gott!


Leksand, en sista gång...

Nu är jag på plats i Leksand igen för ett sista ryck efter en fin och händelserik helg i Hedemora. Det är nu drygt 4 veckor kvar av skolan och det känns vill jag lova. Kvällen spenderades med 4 fina dekobrudar och två engångsgrillar. Vi har nu lagt ribban för de kommande 4 veckorna och jag hoppas innerligt att fler minst lika fina kvällar följer.

Såhär innan läggdags maler tankarna som vanligt på och jag har tagit mig en promenad för att komma till ro. Jag tror faktiskt att det funkade. Nu ska jag bädda den ljuvliga skumgummimadrassen och krypa till sängs för imorgon väntar tidig uppgång för en morgonpromenad samt 37 klasskamrater, alla med sin historia att förtälja. Det kommer att bli en lång härlig och intensiv dag, det är ett som är säkert! 

Natti natti!  


Yippediyey!!



Yippediyey! Idag vaknade jag självmant kl. 06.55 och njöt av solens strålar som silade in genom persiennerna. Jag har sovit en underbar djup och drömmlös sömn och är nu utvilad och välmående. Underbart! Med en harmonisk kännsla som spred sig ut i hela kroppen och en pirrande glad retning i trakterna av maggropen visste jag genast att detta skulle komma att bli en riktig toppendag.


Energisk solskenspromenad fylld av skutt, hopp och jazziga toner strömmandes ur mina lurar...

Idag ska jag retuschera de sista bilderna från min styling och vid lunchtid skall jag slå mig ner i frisörstolen. Det vankas klippning, färgning och nystart. Nu är våren här, glädje och lycka och detta skall självfallet även gestaltas i mitt hår. Det ska bli skönt att bli lite ompysslad. Mest av allt ser jag fram emot själva hårtvättningen, det är alltid den bästa biten. Att bara sjunka ner i en stol, luta sig bakåt och få hårbotten masserad. Alla problem och all stress löses upp där och då bäst man sitter med huvudet fullt täckt av bubblande, väldoftande frisörskumm.  

Kvällen är dock oplanerad än så länge men det ska jag råda bot på. En ny frisyr får inte förspillas. Jag funderar på att tjata med grabbarna ut för en sista krogrunda innan jag åker till Leksand igen på söndag. Som jag längtar till söndag!!! Ni kan inte ana. Det ska bli så otroligt ljuvligt att träffa alla fina vänner igen, min egen lilla Leksandsfamilj. Bara av att tänka på dem alla gör mig varm i hjärtat. Jag är så tacksam över att jag har fått lära känna alla dessa underbara brudar och jag känner att jag fått vänner för livet.

Nej, nu väntar någon timmes arbete och jag vill bli klar idag med bildretuscheringen så det är lika bra att sätta igång.


Igår hälsade jag på Karin och hennes lilla Julia (nu är hon 1 månad och tre dagar och hon växer så det knakar). Sååå söt!!! <3

Bra dag!




Igår var en bra dag, ja en riktig toppendag! Dagen inleddes med en härlig solskenspromenad i den vackra vitsippevärld som nu brett ut sig i skog och mark. När promenaden väl var avklarad så slängde jag mig på en skumpig buss och for till Avesta. Där strosade jag runt i butiker och bara njöt av dagen. Som den sanna schal-människa jag är inhandlades såklart en ny, dessutom köptes ett par matchande raffiga och "djuriga" örhängen.

När jag tröttnat på Avesta city kom min kära moder till undsättning och färden gick vidare mot Per Kvadrat. Här hjälpte jag till att stapla pedantiska pyramider med diverse färgburkar och bidade min tid i väntan på att Maria Jonsson, min vän från tiden på SJ, skulle sluta sitt pass för dagen.
Kl 18.07 var Maria äntligen på plats, lika glad och söt som alltid. Jag hoppade i glädjerus in i bilen och vi drog vidare hem till Maria och hennes nya hus. Det kändes overkligt och konstigt att nära på ett helt år gått sen sist vi sågs och ändå kändes det som om det var igår. Vad underbart det är då det känns helt naturligt, man bara plockar upp tråden från där man var sist. Massor av goda, glada skratt bjöd kvällen på samt en rundvandring i det nya hemmet tillsammans med Marias härliga sambo Johan. När rundvandringen väl avklarats lagade vi tacos och sedan var det dags att slänga sig in i bilen igen. Nu väntade en tur till Falun. Vi åkte till sjön Runn där Marias gammla lägenhet är belägen. Här hämtades diverse viktiga saker bl.a. hämtades en keyboard, en tvålpump, några crocketklubbor och en spegel. Med andra ord allt det viktigaste! ;D

Med bilen fullpackad lämnade vi vackra Runn bakom oss och begav oss hemmåt, mot Hedemora. Det blev en underbar bilfärd fylld av tokigheter, diskussioner, teorier och en hel massa skratt. Väl hemma i Hedemora, efter en biltur där jag skymtat så mycket som 4 älgar, 3 rådjur, en rovfågel och en miniatyrkatt (det du Maria! ;)) tog vi farväl och lovade varandra att det inte skulle vara en fullt så lång intervall tills dess att vi ses igen.

Underbara människa, underbara dag!! Tack för det. Nu är jag fylld av ny kraft och energi och jag är helt övertygad om att resten av veckan kommer att bli minst lika fin. 

Tjing tjing!!






Hela backen är full av ljuvliga skira vitsippor.




Vår!




Jag och Maria testar självutlösaren på kameran...
 

Runn...


Vackerhet, eller hur!?






De bästa vännerna de bara är, inga konstigheter. Tidens tand kan inte röra sann vänskap, så är det bara. <3

Vägra vara duktig!



Idag ska jag vägra att vara duktig hela dagen. Jag tänker inte så mycket som snegla på rapporten eller något skolarbete. Idag tänker jag bara njuta och rå om mig själv. Som planen ser ut blir det en långpromenad i solen sen kanske ett besök i solariet för att få bort den bleka vinterhyn. Jag inväntar samtal från frisören och förhoppningsvis är jag både nyklippt, fräsch och glad då jag infinner mig i Leksand på söndag. Det är dags att bita ihop, samla kraft och att lyfta huvudet högt. Dags att rycka upp axlarna, räta på ryggen och upp med hakan. Nu jäklar! Jag börjar återigen bli "kär" i mig själv, egoisten börjar tona fram och livsglädjen och lusten spelar där någonstans i bakgrunden redo att komma fram. Livet är fint, fint och det ska ingen få förstöra för mig. Jag vägrar! Tur att jag är en envis skorpion full av jävlarannama, på så vis kan jag omvandla varje motgång och svek till ny drivkraft och energi. Aldrig mer ska någon få sätta sig på mig, det är slut med det. Så det så!! Nu ska jag ut och leva livet fullt ut! Wihooo!! :D 


....................................................................



Innan jag lämnade Göteborg och storstadslivet bakom mig hann jag med att göra ett besök på Engelska Tapetmagasinet. Vilken underbar butik! Det var som att hitta ren lycka, himmelriket för en tapetfantast och inredningsfreak! Jag strosade runt i butiken både länge och väl och samlade inspiration. De har hur många fina märken och tapetdesigners som helst. Bland annat så har de Laura Ashley, Osborne & Little, Cole & Son, Fornasetti, Clarissa Hulse, Colefax & Fowler och Designers Guild i sitt sortiment. Ljuvliga tapeter! Ni som har möjlighet bör absolut besöka denna lilla guldlimp mitt i hjärtat av Göteborg.


Colefax & Fowler


Cole & Son


Designers Guild


Clarissa Hulse

Treat Me Right!



Nu är det långt emellan gångerna då jag skriver. Mitt liv är verkligen fullt upp och jag skriver för brinnande livet på min slutrapportering av x-jobbet. Jag känner att jag ligger väl i fas men stressen är ändå påtaglig och jag har återigen gått tillbaka till de vanor jag la mig till i Leksand. Jag tränar som en tok, pluggar, tänker, grubblar och sover knappt alls. T.ex. lade jag mig kl. 24.00 i går natt och vaknade redan kl 04. 00. Jag har liksom ingen ro att sova och tankarna bara mal. Jag går på precis som en trasig skiva...

Helgen som nu passerat har varrit tuff och full av förvirring. Det är inte lätt när man inte vet vad man vill, vad andra vill och hur ska man kunna veta hur framtiden kommer bli!?! Jag kan bara vänta och se... Jag inväntar ett besked om jobb och jag vet inte hur jag skall kunna vänta ända till mitten av maj. Visst är det inte supermånga dagar dit men det hinner bli många sömnlösa nätter fyllda av skruvandes på mig och virvlande och malande tankar. Jag försöker nu hålla huvudet kallt och bara ta var dag som den kommer, något som är lättare sagt än gjort.

För övrigt har jag denna helg njutit av sällskapet av underbara vänner. I fredags åkte jag och Ahlin motorcykel till Husby och fikade. Helt underbart!! Även en hel del träning hanns med. Det är det enda sättet att komma ifrån stressen och alla tankar om plugg och kärlek. Jag jagar mina endorfiner som en galning och enbart fredagen innehöll cykling, jogging, närmare 1 mils promenad samt en timmes pilatespass. Lördagen spenderades med söta syster Julia. Även här blev det träning, en jogg på berget i alla enkelhet. Tur ändå att det finns sånt som träning att ta till då man vill lyfta sitt humör. Det känns alltid lite lättare att både andas och leva då man tränat. Tankarna bli inte längre så mörka och tunga och plötsligt hittar man den där lösningen man sökt efter med ljus och lykta.



Söndagen inleddes tillsammans med Julia och en lång, lång promenad i vackra Davidshyttan. Även denna gång närmare 1 mil promenerades och vi sjöng som tokar, snackade och skrattade mest hela tiden. Resten av dagen spenderades med Mikael, John, Sara, Nisse, Eric och Bea. Vi gjorde ett besök på Lappens där årets glasspremiär gått av stapeln. Jag satt i solen och avnjöt en päronloka och iaktog de andra som smaskade på sina väl tilltagliga glassar. Efter det åkte vi hem till John där vi alla hjälptes åt att laga mat. Vi gjorde hemmagjort potatismos, biffar och skysås med lök (vuxenpoäng!!!). Hur gott som helst blev det! Kvällen avslutades med lite film, Footloose. Efter filmen blev jag hemskjutsad av Nisse i hans M5:a. Tur att man har så fina vänner när andra sviker. Det blev trotts allt en fin helg till slut.  




Efter denna helg hänvisar jag till en gammal dänga med Pat Benatar. Alla människor är värda att behandlas med respekt även jag. Just denna låt, Treat Me Right beskriver så bra hur det stormar inom mig just nu. Jag vet inte vad jag känner för tillfället, om jag känner något alls. Förvirringen är fortfarande ganska så påtaglig men det som inte dödar gör en bara starkare, eller hur!?!   

Ha det gott så länge, nu väntar rapportskrivning och retuschering av bilder. Kram



RSS 2.0