Några dagar senare...
.
.
.
Odi nodi!!! Nu var det så där många dagar igen sedan jag skrev. Jag har inget annat att skylla på än ett fullspäckat schema med jobb, kompiscurling, träning, mysigheter och annat skojsigt.
.
Julen har nu kommit med buller och bång till både Indiska och Stavanger by. Jag spurtar runt med glitter i både hår och annsikte och så fort jag får någon minut över kikar jag upp mot taken längs Stavangers härliga smågator och låter mig hänföras och beundras av alla vackra glittrande grangirlanger som blinkar i vintermörkret (visst får man skriva vintermörker nu såhär då första advent gått av stapeln?!). Vet ni föresten hur jäklans härligt det är att hålla ett varmhjärta i handen och vandra mitt i denna härlighet, under stjärnhimlen och granrisgirlanger på kullerstensbelagda smågator? Barfotabarnet innom mig njuter och mitt hjärtdjur spinner av välbehag. Purr, purr...
.
När jag inte har tokigheter som nattbakning för mig med två härliga Joelar och en fin-Fanny så skalar jag 5 kg potatis och dansar loss på Indiskas personaljulemiddag. Mycket har skett sedan sist, mycket sker och mycket fortsätter att ske. Det är full rulle och piggelinen har kvällen till ära slagit följe med Irma och Marja till Elexia och införskaffat sig ett träningskort för att orka ta sig igenom alla utmaningar som denna mörka tid bringar. Jag är redo, garden är uppe och armbågaran är vässade. Banne mig om mörker och solavsaknadsdeppen tar mig, jag vägrar!!! Tanken var att komma igång med träningen redan imorgon, det var i alla fall vad jag sa till personalen på träningscentrat. Men faktum är att jag, under min hemgång slogs av tanken: Varför skjuta upp något till imorgon som jag kan göra idag!? Tanken var tänkt och piggelin Josefin, skorpion och envishetsfröken hade redan bestämt sig. En rask promenad hem och en portion gröt senare stod jag redo på löpbandet. 40 minuter avverkades varpå jag mötte upp Madde i styrkerummet där rygg, mage och armar fick jobba hårt. Just nu är jag hög på endorfiner och tackar för den ljuvliga energikicken jag fick av träningen. Nu ska här bli andra bullar! ;D
.
Nedan följer lite olika bilder från veckan som gått och som inledning på detta inlägg (ovan) ser ni lördagsmorgonens mysfrukost, titta och njut. :D
.
.
Indiskabrudarna <3
.
.
Skål!!!
.
.
Kalkonen, mmmmmm!!!
.
.
Trine var fin i håret och jag var ... hm, glad. ;P
.
.
Dukningen...
.
.
Endorfinkickar
.
.
Fokus inställt, nu kör vi! Hurtbullens era har åter igen påbörjats.
.
.
Nu blir det att stupa i säng så kroppen får sig lite vila innan morgondagens jobbpass (och säkerligen även ett träningspass) går av stapeln.
.
Natta!
.
.
// Josefin Piggelin Barfotabarn Partysvensk
.
.
.
.
.
.
Den sista "bryaren"
.
Skumpar ännu en gång fram på buss nr 2 som ska ta mig till kvadrat, kvar på hållplatsen står min efterlängtade och idag ack så välbehövda latte och gråter av att ha blivit övergiven. Idag hade jag nämligen den stora glädjen att för andra gången under min tid i Stavanget åka med den sista busschauffören som bryr sig, den sista chauffören att värna om bussarnas interiör och alla strikta propert uppförda biljettregler. Tänk så underbart kul han måste ha när han sitter där framme och nekar till höger och vänster, här ska verkligen inget utöver det vanliga ske och absolut inga bussiga förekomster förekomma. Det görs heller ingen skillnad på slitna flerbarnsmammor som släpar fram sina barnvagnar och förtvivlat gråtande ungar, regler är regler och de är till för att följas. Inte heller vill han öppna dörren där bak för att släppa på påstigande, gud bevare om han inte genomborrade alla resenärer med den där allvarliga och sura blicken! Och hur skulle det då gå med kontrollen!? Han rikigt ser ut att njuta bakom ratten på bussen, hans tron och säkerligen den enda plats där han är i full kontroll. Jag undrar om han gråter om kvällarna över alla elakheter han företar sig om dagarna eller kan det verkligen vara så att han sätter ett så stort pris på att följa protokollets minsta lilla regel och klausul att han helt enkelt glömt bort den allra viktigaste uppgiften hos en busschaufför!? Att hjälpa sina medmänniskor till en enklare vardag...
.
.
En röst från det förflutna...
.
.
.
Mamma, Pernilla och alla andra härliga där ute i nattmörkret, vet ni vad!?! Jag tror nu äntligen på riktigt på tanken och affirmationens kraft!!! De senaste dagarna har jag funderat, undrat och tänk massor på Wahida min barndomsvän från Hedemora. Vi förlorade oturligt nog kontakten då hon flyttade utomlands för några år sedan och i många år har jag till och från sökt efter henne på olika sätt. Sen någon månad tillbaka har jag haft ett foto på henne stående på min köksbänk och skänkt henne tankar till och från och så nu idag, "zapp", så kontaktar hon mig på facebook. Glädjetårarna rann av förvåning och lycka. Jag kan inte ens beskriva med ord hur fint det kändes att höra ifrån henne igen. Alla dessa frågor, grubblerier och funderingar... Äntligen får jag de svar jag så länge sökt.
.
Välkommen tilbaka du fina!
.
.
Som ni ser på bilden ovan så skymtar en hyacint i krukan, ja ni ser rätt! Jag har accepterat och tagit emot julen nu. Idag startade vi med julkassar till alla våra kunder och den nya julcd;n "Winter songs - The hotel Cafe" går varm i spelaren. Jag drömmer om snöänglar, mysiga stickade vantar, att hålla hand i hand med ett varmhjärta på långa promenader under stjärnhimlen med knarrande snö under skosulorna...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Grasholmen - ett litet äventyr
.
.
.
Som vid så många andra äventyr så startade även detta med ett par piggelinben, en krispig söndag i november...
.
.
.
Grasholmens hamn var utgångspunkt...
.
.
.
Trädens grenar vinkade oss farväl...
.
.
.
...medan måsen brydde sig mindre...
.
.
.
Från Grasholmens hamn kikade vi ut över Stavanger och snart var vi på väg...
.
.
.
Ser man efter noga så kan man på andra sidan vattnet se Vallandstornets topp (vit byggnad iklädd grönt koppartak) som jag bor precis bredvid.
.
.
.
Vart kan denna grind leda tro? På promenad med ett barfotabarn (ett piggt ett desstom) vet man aldrig riktigt vart man hamnar, så var fallet även denna gång. Som om att en liten grind skulle stoppa utforskarlusten! ;P
.
.
.
Rätt ut i vackerheten visade sig grinden leda så småningom, efter lite småtrixande med att skutta på stenar, undvika snikiga rötter och knata på små knotiga halvgömda stigar i skogen...
.
.
.
Rostiga gamla båtdelar, på moss- och stenklädda stränder fläckade med höstblommande ljung... Vackert värre i skymningen!
.
.
.
Vi fann en brant, brant rostig och vinglig gammal stege som ledde upp till något vi inte riktigt kunde se vad det var. Så klart kunde vi inte låta bli att klättra upp och se vad vi annars kunde ha missat...
.
.
.
När vi väl var tillbaka från vårt lilla äventyr vad det mörkt ute och månen hade intagit sin plats på himlavalvet. Gatulyktor och fönsterljus speglade sig i vattnet och skapade den där magiska stämningen man bara kan uppleva i en liten båthamn på en liten ö i höstmörka Stavanger en krispig Novemberkväll...
.
.
.
Precis när vi skulle till att gå in fick vi sällskap av den här "lilla" rackaren. Låt inte klorna och de (av kamerablixten) ondskefullt lysande ögonen skrämma, den var supersöt, snäll och pysmysig. Katten ville inget hellre än att få bli med in i värmen, vilket Joel även lät den få till stackars Sandras förvåning och förtret. ;)
.
.
Det hela var en härlig dag, lugn avslappnad och skön. Mestadels denna dag slackade jag runt i en en svart hoodtröja med "supercoolt" tigertryck på och ett par sköngröna och slitna mjukisbyxor. Det är inte ofta jag tillåter mig själv vara så slapp, inte heller så många gånger jag klarar av det även då jag försöker. Men just denna dag kände jag mig som värsta proffset av slappighet och storkoste mig där jag myste runt i de allt för stora lånade kläderna.
.
Nu är det redan måndagskväll och en arbetsam och strävsam dag på Indiska har avklarats. Jag har storstädat, organiserat, fixat och trixat en hel massa med butikens lager på Kvadrat. Jag gissar att Natasa (chefen) kommer bli glatt överraskad för hon vet ännu ingenting. Hi hi! Visst är det härligt att överraska folk man tycker om!? Även två andra varmhjärtan har fått små överraskningar eller ja en har redan fått idag och en annan har en överraskning att vänta. Men nog om det nu, snart dags att runda av för kvällen och krypa till sängs för att sammla ny kraft till morgondagens utmaningar.
.
Natta alla vackra!
.
//
.
Josefin Piggelin Barfotabarn Partysvensk
.
.
.
.
På en buss...
.
... på väg till jobbet. Idag känns det lite regnfyllt och grått. Vissa dagar har bara en tuffare start än andra, särskilt när det är dimmigt och man inte riktigt vet vart man är eller vart man faktiskt är på väg...
Simons cat...
.
.
.
.
Här kommer lite härlig humor för oss kattmänniskor. Jag känner i alla fall igen mig i dessa klipp "Simons cat", både Joel och jag har skrattat oss igenom helgen med dessa klipp. Gillar ni dem så kan jag bara säga som så, det finns MÅNGA flera. ;D
.
.
.
.
Ett stort tack till syster Karolina som fick mig att kika på dessa galet tokroliga klipp.
.
.
Natta! //
.
Josefin Barfotabarn
.
.
.
Om morgonen...
.
.
.
Det är söndagsmorgon och efter en helt fantastisk helg i mysighetens och vänskapens tecken sitter jag nu på en balkong på Grasholmen uppkrupen i en solstol, med en varm flecefilt virrad runt kroppen. Jag låter mig badas i morgonsolens strålar och njuter av all vackerhet som finns omkring mig. De vitmålade trähusen som sträcker sig mot himmelen och möter den glittrande solen i en varm omfamnande morgonhälsning. Prasslande löv som bjuder upp till virveldans längst de folktomma små gatorna. Runt omkring flyger måsar och skränar, men bara så där lagomt mysigt högt och jag tar en stor klunk ur den gröna ikea-koppen med earl grey-te. Tänk att det kan vara så fint att bara sitta, göra ingenting, känna hur kroppen vaknar till liv och att se en ny härlig dag tar form.
.
.
.
.
En kall vindil leker i min nacke och jag drar den lånade hoodtröjan tätare runt kroppen. Ibland kan jag faktiskt glädja mig över min otekniska natur, att jag inte lyckades slå på en vettig kanal på husets tv (varken med någon av de tre dosorna) rör mig inte i ryggen, vem behöver tv när naturen, havet och all dess skönhet finns precis utanför knuten!?
.
.
.
.
Nu klingar klockspelet från Domkyrkan någonstans i bakgrunden och en stor färja passerar förbi under den stora Hundvågsbron där jag promenerat så många gånger förr. Piggelinen innom mig njuter och barfotabarnet likaså när jag sträcker på benen och vickar på tårna i de mysvarma fårullstofflorna. Vissa morgnar är allt som behövs en solstol, en kopp te, solsken, en lånad hoodtröja och ett par mystofflor...
.
.
.
.
// Josefin Piggelin Barfotabarn
.
.
.
.
Sussande sessa <3
Det är lördagsmorgon, bredvid mig i sängen ligger Julia och sussar sött efter en lång och händelserik gårdag.
Vi hann med en härlig promenad runt Mosvannet varpå vi skrotade tillbaka hem och lagade till lite pasta med pestoröra, gud så gott det blev! När vi väl fyllt på våra energiförråd promenerade vi till Deli Deluca där rykande hett kaffemocca med hasselnltsmak inhandlades. Vi sippade kaffe och traskade vidare mot Breiavannet där vi hoppade på buss nr 2 som tog oss ut till köpcentret Kvadrat. Spenderarbyxorna var på och resultatet blev för min del två par nya skor, ett par härliga tights och lite annat småplock. Julia inhandlade en riktig kosmössa på Indiska och fann en hel del kläder. Med fnitterhumör, väluppfyllda och vilt dinglande shoppingpåsar bussade vi så mot kvällningen hem igen med hjärtan fulla av fnitter, delad syskonkärlek och hemligheter.
.
Väl hemma blev det en snabbfix av frisyrer och klädval innan vi rusade vidare till mitt älskade Böker og Börst där vi slog oss ner på den skönt rödbelysta framsidan under värmande infralampor. Bara minuter senare landade Oskar vid vårt bord. Med sig hade han sina blivande sambos, Niklas och Alfred. Jullan och jag beställde varm kakao med krem (varm choklad med grädde) och grabbarna beställde öl. Vårt lilla gäng blev sittandes en god stund småsurrandes och mysandes under varma filtar innan vi drog vidare till choco boco där vi mötte upp Fredrik och ett gäng med härliga.
.
Då ljudnivån var väl hög och sittplatserna allt för få så drog vårt lilla sällskap vidare hem till mig. Snart anslöt sig även Marja och Irma till vår skara, det diskuterades, skrattades, sjöngs och spelades gitarr, allt kompanerat med någon kasse lättöl.
.
När så killar och brudar fått sitt och dragit vidare ut tog det inte många minuter innan sötsessan sussade på kudden igen, ett helt utmattat söthjärta efter en lång och händelserik dag i Stavanger. Ännu en underbar dag att minnas när ryggen krokar sig och håret är sådär silvergrått...
.
Det var ett tag sedan denna lördag inträffade nu men jag har inte haft möjlighet och tid att få ut den på bloggen tidigare. Idag är det fredag den 18 november och jag skumpar fram på bussen till Kvadrat. En sista kraftansträngning på Indiska innan jag tar helg. Till kvällen är jag hembjuden till Marja och Irma på middag, en födelsedagspresent som nu ska bli av. Mysigt ska det bli och förmodligen gott lika så, de där brudarna kan sin matlagning. :D
.
Med det stämplar jag ut och tar helg, som det ser ut nu så finns i alla fall inga planer på att blogga de närmaste dagarna. Nu ska jag bara koncentrera mig på att njuta HELA helgen.
.
God helg folkens! <3
.
// Josefin Piggelin Barfotabarn
Finfiring med nostalgi
.
.
.
.
Tänk att man kan bli så galet superglad av ett litet videoklipp på facebook. Denna video fann jag till min glädje på min födelsedag upplagd av syster Karolina på facebook. Jag skrattade mig igenom hela klippet, glädjetårarna sprutade och nostalgitrippen var total. Hoppas ni gillar detta galna lilla klipp, det skänker i alla fall mig både värme och kärlek, hela vägen från piggelintårna upp till knoppen. Love it!
.
.
// Piggelin Josefin
.
.
.
Om kvällen...
.
.
.
... så kan man fikamysa med finflickor som de på bilden ovan och nedan. Det blev en tjejkväll som hette duga denna helt vanliga torsdaskväll. Med och fikade var Marja, Madde, Mathilda och så Bettan så förståss.
.
.
.
Se vilka sötsaker jag fick av raringen Nina på jobbet idag, som om det inte vore nog att hon bjudit in mig att dela julafton med henne och hennes fina familj. <3
.
.
Nu blir det i alla fall natta för den här sötsaken, en stor härligt låååång dag väntar imorgon. Först jobb från 9 till 5 och sedan vidare på födelsedagsmiddagsbjudning hos Irma och Marja. Det ska bli så mysigt så att bli lite bortskämd och ompysslad av dessa två varmhjärtan, synd att jag inte fyller år oftare. ;)
.
.
Natta alla skönbönor och kosilosare! //
.
Josefin Barfotabarn
.
.
.
.
.
Gnatt!
.
.
.
Piggelinen har sprallat klart för dagen, både Hästi och jag är redo för sängen nu när Herta Mullers Hjärtdjur är utläst. Inte undra på att hon fick nobelpriset för denna bok, så fängslande, gripande, rörande och så speciellt skriven som den är. En bok väl värd att läsas om ni frågar mig!
.
Natta!
.
//
.
Josefin Tröttelin
.
.
.
.
.
Med hjärtat i handen...
.
.
.
Just precis så här gemytligt och hjärtemysigt kan det se ut en helt vanlig onsdagskväll, tagen direkt ur en piggelins liv. Varm kakao-kos med Trine på Böker og Börst, aka "mitt andra hem". ;) Jag har redan hunnit med två myskvällar här denna vecka och imorgon är det dags för en tredje drabbning. Då blir det te-smuttandes med Bettan och Mathilda vad jag vet så här långt. Kan hända Björn (min klättrarglade kompis), Joel och Oskar hakar på. Det visar sig med tiden. Oavsett så kommer det bli en helmysig kväll i vanlig ordning på mitt älskade fikahak belägen på Stavangers färggladaste gata bara ett stenkast från mitt hem. Böker og Börst, stället där hjärtat skuttar glatt av hemtrevnad och själen njuter av skönt blandade bitar, allt ifrån blues, jazz, allehanda livemusikspelningar och dramatiska operaröster...
.
.
.
Trine koser sig och njuter av sin allra första Böker og Börst kakao (varm choklad).
.
.
.
Glasglitter...
.
.
.
Kaffekos <3
.
.
.
Putar från Indiska, som så mycket annat på Böker og Börst...
.
.
.
Det charmiga välnötta och skönt slitna golvet vid ingången...
.
.
.
Ett stycke tapet. Den extremt kosliga stämningen de lyckast få till här beror bland annat på att de använder ett flertal olika äldre tapettyper som skapar den där bohemiska mormorstilen som utstrålar just hemtrevnad och mys.
.
.
.
En hel hög med bokhyllor, proppade till bredden med både norska, svenska och engelska böcker gör också sitt för ställets charm. Sätter man sedan till en härligt åldrad radio, ja då är man så gott som hemma. ;) Det är livet att krypa upp i ett bås med myskoftan på, varm i hjärat av vänskap och kärlek och kropp av jordgubbs- och kiwi-te, med en bok som luktar så där härligt gammal och mystisk...
.
.
.
Nu vankas egentid på Kirkegaten 34, det ska läsas ikapp bloggar och sista snutten av boken Hjärtdjur ska avverkas sippandes på en rykande kopp hett te med barfotafötterna nerkosta i de nya fårullstofflorna jag fått av ett varmhjärta. I bakgrunden jazzar Lisa Ekdahl loss och mitt hjärtdjur spinner av välbehag i den nystädade lägenheten. Men först ska jag chatta klart med finingen Sarah Åkesson, Sätilas egen skönhet och varmhjärta.
.
.
.
Kos er i höstmörkret alla söthjärtan och pysmysare!
.
//
.
Josefin Piggelin, mysflicka med spinnande hjärtdjur
.
.
.
.
.
Förresten...
.
.
.
Hade ni någon aning om att det rymms över 40 personer i min lilla lägenhet? Inte jag heller! ;D
.
.
.
Fortfarande tidigt på kvällen, och lägenheten börjar bli fylld, inte ens hälften av alla gäster på plats ännu...
.
.
.
Brudarna bruds, Irma, Malin, Marja och Madde. I bakgrunden en glad Fredrik. :)
.
.
.
Något senare på kvällen blev det lite mer såhär... ;)
.
.
.
.
Daniel
.
.
.
Jenny...
.
.
.
Irma provade villigt mina nya brillor. ;)
.
.
Vilken kväll!!! Provar fortfarande att repa mig. ;)
.
.
.
//
Josefin Piggelin Barfotabarn Partysvensk
.
.
.
Den 25 timmen...
.
.
.
Som så många gånger förr finner jag mig nu igen letandes efter den 25 timmen. Allt vore så mycket lättare med lite mera tid. När man får 118 gratulationer på facebook och alla veckodagens kvällar förtidsbokas av söttjejor, vänner, middagar, mörkermys, promenader och annat skojsigt så är det inte lätt att hinna med sig själv. Allt oftare tycks jag prioritera bort den där viktiga egentiden till förmån för alla sköna Stavangermänniskor och trotts detta tycks tiden inte ens räcka till. Jag är så tacksam och glad för alla fina vänner jag kommit så nära och det känns som ett otroligt lyxproblem att jag inte hinner umgås så tätt mellan varven med alla. Både en och två gånger denna vecka har meningar som "Det var alldeles för länge sedan vi sågs nu snuttan" utbytits och jag ställer mig en funderare över hur jag egentligen bör prioritera med alla storhjärtade hjärtdjur omkring mig, jag vill ju hinna med alla men jag är inte mer än mänsklig. Än så länge det vill säga. ;) Jakten på den 25 timmen fortgår...
.
Igår gjorde jag en luring dock, jag kombinerade fyra olika fikasällskap under en och samma fika. Jag började först med Marja och Irma med en hel massa tjejsnack. Efter en stund joinade Oskar och Kim. Ca 1 timme senare kom tyska Josch (ses på biden ovan till vänster, sittandes mitt emot Oskar) och ytterligare lite senare kom Madde. Sjukt nöjd, fatta så mycket tid jag sparade bara där! Dessutom blir det ju riktigt trevligt när man fikar ett rejält gäng. Det blev en långfikasittning så det hette duga på Böker och Börst (så klart!), från kl 19.00 till närmare 23.00. Det hela var en riktigt skön och lyckad måndagskväll.
.
.
Jag myser med storkoftan på och en chaite medan Oskar klunkar djupt ur koppen i bakgrunden.
.
.
Nu är det tisdag och på agendan ikväll står promenad med Joel. Vi ska knata runt på nya vägar och njuta av den friska höstluften. Mysigt värre!
.
.
Snakkes!//
.
.
Josefin Piggelin Barfotabarn Partysvensk
.
.
.
.
.
Inte ofta men...
.
.
.
... vissa dagar behöver man bara den där extra sockerkicken för att hålla sig uppe och igång...
Jag hoppas bara att inte resterande tid av denna vecka kommer att gå i samma seghet. Jag vill inte fuska mig till att vara mig själv, PiggelinJosefin. Men vad gör man när det blåser hårt och allt och alla runt omkring skriker om uppmärksamhet, tid och hjälp?
.
.
Kom pepp, kom ork..
.
.
.
.
.
.
.
Hjärtlätt- Tell it like it is
.
.
.
Fredagen är här, galet! Jag har ingen aning om vart denna vecka tagit vägen och ärligt talat så bryr jag mig inte särskilt mycket. Hela denna vecka har för mig varit som en enda lång nedräkning, ett eviglångt maraton med andan i halsen. Men som tur är så har snart vecka 45 nått sitt slut och jag gledjer mig. Det ska bli så skönt att kunna stryka ut den och få den överstökad, bara bort. Peppen lyser med sin frånvaro även om bitvis av orken funnit tillbaka, säkert mycket till tack för gårdagsmorgonens yoga.
.
.
Något som däremot varit bra med denna vecka är att jag fått lätta mitt hjärta. Visst är det skönt när man äntligen bara släpper taget och hoppar rakt ut, får allt sagt ärligt och rakt. För vet ni vad? Allt man gått och oroat sig för kan ha varit helt i onödan. Ibland kan även dessa hjärtlättande samtal föra en närmre personen i fråga och dess hjärtdjur...
.
.
Nu väntar jobb från kl 9 till 17.00 och till kvällen blir det bowling med Joel nr 1, Joel nr 2, Fanny, Sandra och Victor. Ååååå, känn pepp!!!
.
.
Ett litet visdomsord (?) avslutningsvis: Ta vara på den tid du har, innan du vet ordet av så slocknar livet och allt blir svart. ;p Ja detta enligt vissa personers teorier. Eller: Lev i nuet, vent ikke til i morgen,
plukk livets roser i dag.
.
.
//Josefin Piggelin Barfotabarn
.
.
.
.
Morning glory ♥
.
.
.
Idag är det torsdag, och en bra sådan dessutom. Jag har sovmorgon men har redan varit vaken i över 3 timmar. Igår kväll fick jag nämligen ett sug i hela kroppen, den riktigt skrek om att få svettas lite och få en dos av endorfiner. Just i denna stund skymtade yogamattan i ögonvrån och med ens så var beslutet fattat. Imorgon ska det yogas! Sagt och gjort, dagen d är här och morgonenes poweryoga är utförd och klar. Varm, mör och skönt genomarbetad sitter jag nu på vardagsrumsgolvet och sippar te. Älskar sovmorgon! Älskar yoga! Det får bli ett till pass snart igen. Men fasen då, nu blev jag sugen på en joggrunda! Det verkar som om min kropp bara vill ha mer och mer. Piggelinen är vaken och begäret väckt. Jag får se om det kan hinnas med en joggingtur denna vecka. Det kan bli svårt att få till med tanke på alla redan inbokade aktiviteter. Men hey, det handlar väl om att prioritera... ;D
.
.
.
Brinnande ljus är givet under morgonyoga.
.
.
.
Piggelin...
.
.
.
Vardagsrummet badandes i skönt mogonljus...
.
.
.
Barfotafötter och yogamatta, en av världens bästa kombinationer. ♥
.
.
Med det vill jag önska er all en strålande solskensdag, och till er som ännu inte provat på yoga säger jag bara: Gört!
.
.
//
.
Josefin Piggelin Barfotabarn
.
.
.
9 November
.
.
.
Onsdagskväll den 9 november.
Status ute: mörkt, förmultnande höstlöv, halvgrått, ruggigt och kallt.
Status inne: varmt, mysigt, blommande och välsmakande.
.
Trine har gått hem för någon timme sedan efter en mysig kväll hos mig på Kirkegaten. Jag bjöd på pasta med pesto, rykande hett the och massa tända ljus. Gud vad jag älskar att sitta hemma i lägenheten och bara småsurra med en god vän. Särskilt mycket gillar jag det nu när jag, på Julias inrådan och godkännande unnat mig lite nya blommor, orkidéer dessutom.
.
.
Denna skönhet står på köksbordet planterad i en grön glasskål. Jag blir så glad vid synen av den, direkt då jag kommit innanför dörren bara ler den mot mig och välkomnar mig hem. Den hjälper mig att släppa ner axlarna någon välbehövd centimeter och får mitt <3 att fladdra lite.
.
.
.
På nattduksbordet står denna fagra blomma och iaktar...
.
.
.
.
.
Nu vidare mot sängen och Hjärtdjur, i brist på ett annat hjärtdjur...
.
Ha det fint alla sötnötar och sussa gott!//
.
Josefin Piggelin Barfotabarn Partysvensk
.
.
.
Ohdi nodi!
.
.
.
Åh typiskt, de hjärtansglada Julia-dagarna flög förbi i en enda glittrande virvelvind. Det har varit helt totalt urmysigt att slå upp piggelinögonen och se att mitt eget lilla söthjärta ligger sussandes bredvid mig. Men som sagt, nu är hon tillbaka i Sverige och med sig tog hon en större del av mitt hjärta. Att jag dessutom sände med henne den fiffiga upfinningen som gör att man kan koppla ihop sina hörlurar och lyssna till samma musik (vet inte vad den kallas), självfallet utformad som ett hjärta, gjorde knappast det tårdrypande avskedet på Sola flygplats lättare. Saknaden blir så mycket verkligare när man precis har umgåtts så tätt, svårare att förneka och dölja för sig själv. Systerkärlek leker man banne mig inte med, det måste vara en av de starkaste krafterna på jorden! <3
.
.
Foton och annat smått och gott från Julias vistelse här kommer säkerligen hitta ut på bloggen snart, jag måste bara leta reda på orken. Jag tror den gått vilse någonstans långt där inne, kanske rent av karta och kompass behövs för att finna ut ur orkeslöshetens dimma denna gång. Mitt uppe i allt så finns det vissa som hävdar att jag ska fylla år också. Hm, förnekelse funkar dåligt eftersom jag på något vis redan råkat gå med på att ha fest här till helgen tillsammans med två till novemberbarn. Hur gick det till?!? Jag hoppas verkligen att orken funnit tillbaka till sin rätta plats tills dess, annars blir det en jobbig helg på fler än ett vis. Jag har nämligen även råkat säga ja till att jobba på lördag, förvisso kunde ingen annan så vad gör man? Det var bara att ställa in lördagens planer, sovmorgonen och allt välbehövligt mys. Så var det med det. Ibland undrar jag om alla andra verkligen alltid har så fullt upp eller om de helt enkelt värdesätter sitt privatliv mer och inte ruckar på planer lika lätt. Innom loppet av en minut hade jag: 1. sagt ja till att jobba. 2. ställt in min välbehövliga och efterlängtade sovmorgon. 3. ställt en en "date" (om man nu kan kalladet det!?). 4. sabbat min festfixartid och kortat ner den från en hel dag med pyssel och trix till någon ynka stresstimme att hinna städa på. Bra jobbat Jossan, bra jobbat!
.
.
Nu har det redan hunnit bli tisdag och kväll. Sjukt trött sitter jag uppkrupen i soffan med Hästi i knät och knapprar på tangenterna. Det känns som om det var en god stund sedan jag bloggade nu, inte så konstigt kanske. Jag har inte prioroterat att blogga eftersom jag haft besök av lillråttan. Som jag skämt bort henne! Vi snackar hår- och ryggkli, inbakade flätor flätning, restaurantmiddagar, visning av diverse smultronställen och så vidare och så vidare... Saker att blogga om finns det gott om men orken tryter beroende på än det ena än det andra. Det är inte ofta jag är trött men det visar sig tydligen att även piggeliner behöver sin skönhetssömn. Ikväll ska jag bara slappa i mitt eget sköna sällskap med tända ljus och kanske (om jag orkar) läsa vidare i "Hjärtdjur". Som jag behöver denna egentid! Det står inte på förren det är ny vecka igen. Imorgon kommer Trine hem till mig, jag ska bjuda på middag, på torsdag har jag fika inplanerad direkt efter jobbet och sedan blir det bowling och Joel två gånger upp på fredag, sen är det lördag och extra jobbdag som sedan toppas med fest hos mig. Puh, är redan helt slut. Hur ska detta gå!?
.
.
Nu mot sängen! Natta//
.
Josefin Tröttelin
.
.
.
Sexy and we know it...
.
.
.
.
Nu ska här ut och hurtas innan shopping på Kvadrat tar vid. Det blir ett varv runt vackra Mosvannet i det friska höstvädret. Iof, är det någon gång som träningen skulle kunna läggas på hyllan så är det denna helg. Jag och Julia härjar, busar runt och bubblar över mest hela tiden. Magmusklerna går på högvarv och skrattkramperna är tämligen frekventa. Gud så underbart det är att hänga med syrran igen, så lätt, lustfyllt och helt sjuk. Galenskaper och tokerier ute på Stavangers gator och torg är givet. Norrbaggarna får allt hålla i sina hattar, för nu blåser det kraftig Nordmanvind. Det så gott som stormar, ingen är säker och allt är vilt, galet och fartfyllt! När jag är med någon av mina systrar är det som att umgås med något av en kopia av mig själv, fast med lite annorlunda härliga små tillägg. Konstigt men helt jäklans underbart!
.
.
Later dudes! //
.
.
Josefin Piggelin Barfotabarn Partysvensk
.
.
.
Solskensdag
Denna torsdag, den 3 november har varit en riktig solskensdag på alla sätt och vis. Den har innehållit bland annat glädjeskutt, kärlek, syskonsaknad, julebrusbus, fotopysslande, restaurantmys, promenixande, överintag av socker, Svanprinsessor, dåliga lärare, testunder, soffmys m.m. m.m.
Det blev en tårfylld återförening på Sola, både jag och Julia fällde tårar bäst vi stod där och kramades länge, länge badandes i solsken i den gråa ankomsthallen. Äntligen är hon här, wiiiieee! Nu ska här kosas, maxläge inställt, on check! :D
Kos ut! // Josefin Piggelin Barfotabarn Storasyster
Med benen i kors...
.
.
.
.
"Pölsemesteren"
.
.
.
.
Ja mina vänner, så är det. Ovan ser ni kvällens "Pölsemestere". När bara tre tappra återstod av vår kära filmskara slog hungern till, vi beslutade oss för att snabbt åtgärda detta. Det blev att koka pölser och laga potatismos. Jag tror det är närare två år sedan jag åt just potatismos så det var en välkommen omväxling. Jan Kenneth, Siri och jag kockade runt och koste oss sedan framför lite hederlig norsk komedishow. Nu är magen glad och filmfantasten likaså. Tidigare under kvällen såg vi filmen "Trainspotting", sjukt skabbig, helhemsk och vidrig men även riktigt, riktigt bra. Rekomenderas!! Tänk hur olika livet kan te sig, öden och val...
.
.
Om 11 timmar är Julia här, jag har inte kunnat varken tänka på eller prata om annat. Hela dagen har jag fnattat runt, skuttat en hel massa glädjeskutt, fnittrat och längtat. Åååå, hur ska jag nu kunna sova? Som jag sprallar runt och som det pirrar i hela kroppen är chansen till sömn minimal men jag lovar att göra mitt bästa för att vara pigg, pigg, piggelin imorgon.
.
.
För övrigt, kommer ni ihåg den där helsköna tiden då man drack sig fnittrig och yr på allt för söt cider i baksätet av någon sunkig "förstaköpsbil" och fick hjärtat att hoppa i otakt i bröstet till allt för högt poppad basgång? Ikväll fick jag mig en tripp tillbaka i minneslunden då Jan Kenneth skruvade upp volymen på sina nyinköpta högtalare. Här snackar vi ljud!!! Denna gång var det inte bara mitt hjärta som hoppade utan även soffgruppen och dvd:erna i hyllan. Hi hi, sjukt härligt!
.
.
Nu väntar lite sista styr och pyssel innan det blir sängen. Kom imorgon, kom...
.
// Josefin Piggelin Barfotabarn Partysvensk
.
.
.
ReLax!
.
.
.
Igår (tisdag) efter jobbet var planen att städa och förbereda inför en kär systers besök nu på torsdag. Så blev det (så klart, en plan ska man hålla sig till ;P), dock inte lika effektivt som hoppats. Att städa/fixa, trött och sliten efter två hårda dager på jobb med en envis förkylning i kroppen ger inte samma resultat som PiggelinJosefin är van vid. Men vet ni vad, jag överlevde gårdagen tämligen avslappnat ändå. Det kom finbesök i form av ett varmhjärta till Kirkegaten. Samma varmhjärta hade med sig en kasse med mat. Det lagades lax (jag tittade mest på. Gud så skönt för omväxlings skull att bara få vara, känner mig ovanligt bortskämd!) och tändes ljus och efter matmummsandet blev det filmkikning och tedrickning. Vi kikade på filmen "The change-up" och knaprade på Bettans kvarlämnade pepparkakor. Mumma! Tänk att det finns människor som är så bra på att ta hand om ett trött och slitet litet barfotabarn, och tänk att jag haft turen att träffa en av dem. :)
.
.
En härlig kvällsbonus var att brudarna bruds, Irma och Marja kikade förbi. Även de hade finbesök kvällen till ära, från hemtrakten Ume. Det var riktigt trevligt att sitta där på fönsterkarmen och snicksnacka med dem på gatan nedanför.
.
.
Nu är det onsdag och kväll. Jag ska strax skutta ut i höstmurret och blåsten, susa iväg med buss nr 4 mot Tjensvoll. Väl där ska Jan Kenneth och gänget mötas upp för kvalitetstid och filmmys. Härliga höstkvällar, härliga liv! <3
.
.
.
.
Men det absolut bästa är att min käraste syster befinner sig här hos mig i Stavanger om bara några ynka timmar. Imorgon klockan 10.20 håller jag armarna kring Julialus. Som jag längtar! <3
.
.
.
// Josefin Piggelin Barfotabarn Partysvensk
.
.
.
