Bara Barfotabarn

Vad händer? Ja, vad händer egentligen? Hur ska det gå? Vart ska man hamna? X-jobb, skoluppgifter, kärlek, LIA, söka jobb, inte söka jobb, tacka nej till jobb, sommarjobb, jobba... Det är mycket nu och mina tankar maler och maler. Jag känner mig trött och aningen sliten efter en intensiv och men ack så underbar helg. Jag har hunnit med en hel massa skoj och jag halvligger nu i Karros soffa och slappar, ensam hemma. Jag njuter av stunden och tystnaden och går igenom alla fina minnen från helgen. Det pirrar och sprallar och i maggropen vilar ett behagligt lugn och välbefinnande. 

Påsken är över och det gick alldeles för fort. Jag har hunnit med bio, restaurantbesök, att laga hemmagjorda köttbullar till påskbordet (klockrena vuxenpoäng inkasserade), varit på påskfest och avnjutit påskbord, druckit tequila, dansat som en galning med två ännu galnare, tagit spårvagnsfärdsoskulden av en underbar, strosat runt i vackra Haga, bestigit världens brantaste trappa upp till Skans Krona, njutit av hotellmys, picknick, tända ljus och en hel massa kärlek. Självklart har även många långa promenader längs Göteborgs gator och gränder hunnits med så nu har en hel del bitar fallit på plats och jag har lite mer koll på läget. 

Något som kommer högt upp på listan av härligheter jag varit med om i helgen är att jag har haft glädjen att njuta av sömn i en riktig säng. Det var länge sedan jag sov så gott och så djupt. Tänk vad man omprioriterar och omvärderar de små sakerna i livet då man lever som student allt som oftast sovandes på en tunn, tunn madrass. En annan sak som ligger i topp på listan över helgens härliga aktiviteter är att dricka bubbelvatten i solskenet med benen dinglandes över vattnet vid Kungsportsplatsen tittandes på pigga måsar som glupskt tuggar i sig resterna av mitt syrliga Granny Smithäpple. Våren ligger i luften och från bron en bit bort strömmar härliga toner från ett konstigt instrument. Jag vet inte vad det är för instrument men det spelar ingen roll. Jag vill bara vara, där, just då, mitt i livet med ett vilt fladdrande hjärta, en kropp fylld av sprall som från 1000 myror och magen full av fjärilar med enorma vingslag. Ljuvligt är ordet men det räcker liksom inte riktigt till. Att sitta där i lugn och ro, att känna kroppsvärmen från en väldoftande och se äppelskrutten sakta försvinna bort över himmelen i näbben på en vinnare på väg mot nya äventyr...   

Idag har jag känt mig gammal, eller i alla fall på väg med stora steg rätt in i vuxenlivet. Här och där runt omkring mig ändras världen och jag hinner inte med. I morse möttes jag av det underbara beskedet att min älskade vän, världens finaste Karin Salåker har blivit mamma. Jag blev alldeles varm, mosig och gråtig då jag läste sms:et. Den lilla ska heta Julia. Gissa om jag blev lycklig och stolt! Tänk att det lilla underverket skall heta Julia, precis som min älskade lillasyster. <3 
En annan god vän och tidigare kollega Maria Jonsson berättade häromdagen att hon och hennes sambo blivit med hus. Jag ser fram emot alla kommande grillfester vi skall uppleva i deras nya hem. ;)
Ja, herregud. Det är mycket som händer och jag har grava koncentrationssvårigheter och problem att hänga med bäst jag svävar fram på mina fluffiga rosa moln som nu skiftar av aningen mer röda passionerade toner. 

På Indiska rullar allt på och jag skall faktiskt jobba i butiken på riktigt snart. Jag har fått 3 dagars jobb och det skall bli hur kul som helst! :D Imorgon, måndag är jag ledig och jag har ingen aning om hur jag skall förströ min dag. Någonting säger mig att jag inte kommer få problem att fylla min dag.

Med en bit av mitt fladdrande lilla hjärta, nedpackat någonstans i en väska i Dalarna, snart på väg till Kina så sitter jag nu i Karros soffa och längtar igen. Ibland är jag tacksam att det är fullt upp med olika aktiviteter omkring mig. Tiden går så mycket snabbare då och längtan blir inte lika stor utan den blir snarare omvandlad till en drivkraft och glädje. Nu ska jag krypa till sängs, skumgummimadrassen står redo och väntar. Nu bär det av mot underbara rosafluffiga drömmar. Känn ingen sorg för mig Göteborg....