Såååå Digg!!!
Herregud fören kväll!!! Samfundet är helt otroligt! Inga ord räcker egentligen till för att beskriva den fantastiska gårdagen. Ordet digg kommer nära men är inte helt tillräckligt. Min gårdag fylldes av körsjungande gutter, coola, varma, sköna och hjärtliga människor, billig dricka, asskön stämning (ja, rent magisk! Man kunde nästan ta på den, så laddat med positiv energi var det), livemusikorkester, klappning av takten, sköna rörelser, fina diskussioner och samtal, glädjesång, pianospel, gemenskap, massor av bubblande fniss och skratt hämtat direkt från hjärtat och helt galet julpynt.
En kväll som denna är svår att toppa. Bäst av allt var när gutterna (kan de ha varit så många som 20 st?) tog i med fulla stämmor och brast ut i bästa kraftsång från Ronja Rövardotter, flerstämmigt dessutom!!! Mina tankar for direkt iväg till mina underbara systrar. Vi brukar nämligen passa på att sjunga ut allt som oftast under våra bilresor just denna sång. Helt fantastisk (lyssna gärna på låten i klippet en liten bit ner på sidan)! Där satt jag mitt i mysigheten, tätt omgiven av fina främlingar, mestadels bestående av teaterfolk, musiker och diverse kreativa typer. Det var så härligt att befinna sig bland människor med åsikter, sunda värderingar och fina drömmar. Framför allt var det fint att de faktiskt hade något att säga, det var inte det där vanliga ytliga man så ofta stöter på när man är ute. Ja, helt enkelt människor fulla av liv och glädje! Det var rent underbart att kunna föra samtal av den lite djupare karaktären, om något viktigt, riktigt och verkligen betydande.
Jag fick små kickar mest hela tiden under kvällen, sådana där man kan få när man bara känner i hela kroppen att man är bland likasinnade och då man befinner sig i helt rätt element. Jag koste mig verkligen massor och kände att jag för en gångs skull inte "bara" var den söta svenskan. Här var jag Josefin, en respekterad, varmt vällkommen, spännande och intressant person.
Tänk att så många ändå kunde rymmas i den lilla hybeln med de mest konstiga vinklar och vrår och det låga taket med de mörkbruna gedigna träbjälkarna. Samfundet firade 100 år och jag och Ingrid var inte sena att följa med på noterna. Kvällen var helt galen med konstiga och artiga sms, telefonsamtal, slussning mellan små gömda rum, branta trappor, hemliga gömmor och smala halvläskiga gångar som ledde till nya spännande äventyr. Det kändes spännande, skrämmande och lite smått förbjudet där vi smög runt med den lånade nyckelknippan rasslandes i takt med vår framfart. Vilket ställe! Om jag var tvungen att välja ett enda ställa att festa, hänga och umgås resten av livet så skulle valet utan tvekan bli Samfundet. Något annat roligt med kvällen var också att även jag kunde hitta några bekanta ansikten i mängden av folk. Ha ha! Tanken slog mig att jag faktiskt är här på riktigt. Att jag lever ett riktigt liv med möten av människor av kött och blod. Lilla jag har faktiskt lyckats beröra folks hjärtan och liv. Tänka sig!!
Denna otroliga kväll toppades sedan med en lång promenering (snarare halkning) i höga klackar hem till Ingrids lägenhet på Rosenborg. Väl hos henne bäddades madrassen fram och ett avsnitt av Beverly Hills slogs på. Där låg vi och småfnissade åt kläderna, kommentarerna och bubblade om än det ena än det andra. Vi sov snart djupt båda två till bakgrundsljudet av Brandon, Brenda och Steeve.... Morgonen var digg den med. Hotell Ingrid är stället att vakna på. Det kokades ägg, rostades mackor, hackades agurk (gurka) och lagades varm choklad. Till efterrätt blev det skumtomtar och julebrus till mera nostalgisk Beverly Hills och filmen Romeo och Julia av Baz Luhrman. Underbara söndag, underbara Ingrid, underbara liv! ♥
