Sushi, Ingrid, Romeo & Julia och oväntade trevligheter...
Det ær måndags eftermiddag och jag sitter på biblioteket och bara slappar medan jag væntar på att min kæra væn Ingrid ska sluta sitt arbetspass før dagen. Till kvællen væntar sushi och teater. Vi ska se Romeo och Julia, en av Ingrids kompisar ær med och sætter upp detta stycke så det ska bli riktigt skoj att se. Jag vet dock inte vad jag ser fram emot mest, att se pjæsen eller att se mer av den vackra byggnaden som pjæser i många år tillbaka spelats i... Jag utlovar flera foton från kvællen. Jag glæder mig som man sæger på norsk...
Efter en ganska galen helg ska det bli riktigt fint att bara slappa lite. Jag har sagt det førr och jag sæger det nu igen. Ær du svensk och går ut i Trondheim blir det inte en ensam eller långtråkig stund. Herregud, sinnesykkt! Jag førstår inte vad som ær så speciellt med att vara svensk, så stor skillnad ær det ju inte på Sverige och Norge enligt min mening. Men hær tycks man betraktas lite exotisk. Hm...
Sedan jag skrev meningen ovan har det gått ca 5 minuter. Jag blev avbruten av en kille vid datorn bredvid. Han fastnade før mina færgglada och konstnærliga naglar. Så nu ett några kontaktuppgifter och en inbjudan till konsert med klassisk musik senare upptar jag mitt blogginlæggsskrivande igen. Så mycket mer æn så blir det inte før nu måste jag leta mig vidare i byn efter sushibaren dær jag och Ingrid ska stråla samman. Det kittlar fint i magen och mitt leende ær brett nu nær jag loggar ut från bloggen. Livet är konstigt ibland men väldigt fint.
Ha det! <3
