Att sova eller att inte sova!?
.... eller så kan man få någon typ av ryck frammåt småtimmarna (då man egentligen borde sova) och börja packa för glada livet. Jag var uppe så sent som till klockan 04.00 och packade och donade. Det är inte helt klart ännu men resultatet så här långt är 6 kartonger, ett avskalat kök (släppte den gräsliga furun fri från sina bojor genom att ta ner den fina tapeten jag satte upp då jag flyttade in) och en rejäl träningsvärk i hela min arma kropp. Herregud säger jag! Det måste ha tagit bra på kroppen att inventera, att sträcka sig, böja sig och klättra upp och ner i butiken. Att sedan plussa det hela med hemmafix, städning och flyttpackning gjorde visst slag i saken. Träningsvärken kom och det med besked! Men ni ska veta att jag inte klagar, långt ifrån. För första gången efter att jag blivit sjuk så har jag nu träningsvärk, som jag saknat det!!! Känner mig mest hela tiden som en seg liten klump så det här med träningsvärk var en varmt välkommen gäst. :D
Till kvällen blir det kino med Maysan, vi ska se vackra Natalie Portman i filmen "Black Swan". Jag gledjer mig till tusen, ska verkligen bli fint att se den. Trailern verkar så bra och jag har bara hört ros om den. Dessutom gleder jag mig till att få komma ut, se lite folk och att få klä upp mig. Det känns som en evighet sedan jag var ute i verkligheten, kultiverade mig och beblandade mig med andra människor. Så nu gott folk får ni ursäkta. Jag ska packa vidare i den allt mer deprimerande lägenheten. Den lixom vissnar framför mina ögon. För varje sak jag packar ner och tar bort blir det både sunkigare, mörkare och nedtyngande i min lilla lägenhet. Det känns lite sorgligt att stå här mitt bland alla flyttkartonger. Jag packar ner ett liv (Trondheim, vännerna, kollegorna, minnena) och förbereder mig för ett annat, långt borta med nya vänner och minnen som väntar. Det känns både sorgligt och fint på samma gång. Det är som att sluta när det är som allra bäst, Trondheim har verkligen varit ett helt underbart, glädjefyllt kapitel i mitt liv och så vill jag behålla det...
Som tur är så blir inte mitt flyttlass lika stor som den börda mannen ovan släpar på...
Tänk vad fint om jag istället för fula pappkartonger kunde packa i dessa skönheter! 
Bilder från weheartit
