Överparfymering och banbrytande beteende
Nu har jag putsat, dammat, torkat, svabbat, skrubbat, skurat, diskat, donat... Klockan är 23.47 och jag är ÄNTLIGEN så gott som klar med städningen. Det enda som återstår nu är dammsugning och golvmoppning, men då timmen är sen så får det helt enkelt vänta till imorgon.
Denna dag har varit lång men ändå väldigt fin trots några små otrevligheter. T.ex. så kunde jag inte annat än undra över varför ingen talat om för mig att de idag firar överparfymeringens dag i Trondheim. För det kan väl inte vara en ren slump att jag, just denna morgon på bussen, råkade på tre "väldoftande" stinkbomber till personer?!? Ni vet säkert hur hemskt det kan vara om någon gått lös lite väl friskt med parfymeringen. Det kan t.o.m. i vissa fall framkalla andnöd hos andra mindre "välparfymerade" individer. Så var dessvärre fallet för min del idag.
Jag började min bussfärd genom att sätta mig framför en tjej på ca 18 år. Det tog mig inte många sekunder att innse omöjligheten att sitta kvar i hennes närhet. Hela hon stank av en billig, sliskigt söt doft som stack i näsan och fick mina lungor att skrumpna ihop en aning. Jag flyttade mig en bra bit bort i bussen för att komma bort från tjejens parfymerade omnejd och chansade nu istället på att slå mig ner på ett säte bredvid en medelålders man (det kändes som ett ganska så säkert kort, männen här i Trondheim verkar inte alls bära parfym i samma utsträckning som hemma i Sverige). Snacka om ultimat otur!!! Även han hade visst vaknat och kommit ihåg vikten av "väldoft" i stora mängder denna morgon på överparfymeringens dag. Jag kände mig lurad, besviken och fångad i en fälla. Man kan byta plats en gång, det går för sig. Men två! Nej, det är det inte tal om. Jag satt kvar och försökte vända och vrida kroppen så långt från mannen i något som skulle ge sken av en vanlig sittpose. Det fungerade nog sådär, gissar att jag såg något sne, krokig och lätt konstig ut där jag satt med huvudet på sne och med en kroppsvridning inte från denna världen. Bekvämt var det inte men vad gör man... Som tur var skulle mannen av efter bara någon hållplats och jag kunde andas både in och ut igen, men kära vänner, det slutar inte här. Självfallet inte! Redan vid nästa stopp får jag sällskap igen, denna gång är det av en äldre dam i päls . Hon berikade genast min dag med en riktigt tungvältare till parfym. Huvudvärken kom på plats ögona böj och stannade där hela resterande resan. Jag trodde jag haft det jobbigt innan men herregud, jag säger bara det: Tantparfym är guds straff mot samhällets medresenärer!!! Usch och tvi!!! Tänk bara på alla stackars astmatiker vad de måste genomlida och besväras...
Efter bussresan vände oturen och dagen blev bara bättre och bättre. Jag bröt t.o.m. en flerårig vana. För första gången mitt liv slängde jag (JA, SLÄNGDE) en IKEA-katalog!!! Jag har alltid sparat på dem, tycker om att bläddra i dem för inspiration, jämföra olika kataloger och se vad som ändrats rån år till år (så som typsnitt, reklam, sätt att försöka fånga kundernas uppmärksamhet o.s.v.) eller bara för att få tiden att gå. De har på något konstigt vis blivit smått heliga. Jag har fortsatt med mitt sparande även de senaste året trots att jag inte längre är lika intresserad av varken möblerna eller deras lösningar. Det har liksom bara fortsatt av ren vana, men nu är det slut med det. Idag slängde jag min första IKEA-katalog i soporna och vet ni vad!? Inget farligt hände! Ha ha! ;) Jag kände varken sorg, ånger eller något annat heller för den delen. Jag kände ingenting. När hände detta? När växte jag ifrån IKEA?... 
Något som slog mig innan jag slängde tidningen var att den fått ett väck i ena hörnet. Ett väck! Jag vet att det ska gå riktigt långt innan någon tidning, bok eller magasin jag gillar får ett väck. Det händer bara inte med mina ägodelar. Jag förvarar dem nästan för ordningsamt och att klippa i dem kommer inte på frågan. Det går emot hela min personlighet. Man klipper inte i något välfungerande och fint, helt enkelt mot mina principer. Men nu stod jag alltså här med min väckade IKEA-katalog... Men vet ni vad det konstigaste var?! Det var nästan befriande att bara ge fan och strunta i det hela. Känslan som drog genom kroppen då jag släppte katalogen i soptunnan var ny och ovan och jag kan medge att det kändes skönt. Nu ligger IKEA i soporna bredvid Clas Ohlson. :P
Nu är klockan efter 00.00 och jag har en lång viktig dag framför mig. Imorgon blir således sista dagen på mitt älsakde Indiska i Trondheim. En viktig dag som kommer vara fylld av kärlek, värme, sorg, vänskap och massa massa mer. Så nu, utan vidare fördröjning, hopp i säng. Natta!
