350!?! Time flies...
Inlägg nr. 350, en ljusare syn på livet och en gladare Josefin Piggelin. Äntligen, äntligen börjar det så smått kännas som att jag har koll på situationen. Jag har skrivit på avtalet för mitt nya jobb, i hallen står en hel drös med kartonger i väntan på att bli fyllda till bredden och just i detta nu letar sig ett hyreskontrakt hem till min brevlåda på Angelltröa. Räknat från idag så är det 18 dagar kvar tills jag flyttar, nu är det inte långt kvar...
Idag hade jag glädjen av att få ett sms från Guatemala från en glad Ingrid. Hon berättade att hon kunde se två vulkaner från sitt sovrumsfönster och att hon imorgon skulle bege sig till högre höjder för att se en aktiv vulkan på nära håll. Spännande värre!
Äntligen har det slutat regna!!! Så gott som hela natten öste det ner och det duggade fortfarande i morse när jag for till Indiska för att jobba. På dagens schema stod att bygga en säng med ett puteberg. Bra blev det, väldigt kosligt och inbjudande, en rejäl trigger för köplusten. Själv fick jag hindra mig från impulsen att slänga mig rakt i härligheten av allt det blommiga, lila, gröna och sköna. Vem vet, kanske bild kommer imorgon!?
Igår tröstade jag mig med mina 4 väninnor från storstan, här i Norge kallas serien för "Sex og singelliv" Det fåniga namnet i sig får mig alltid att dra på smilbanden. Ha ha ha! Jag fick boxen som födelsedagspresent av min fina familj, den har verkligen kommit till nytta under mina kravligaste dagar då jag fått stanna hemma. Det tog inte långa stunden innan jag tröttnat på att sura och deppa och innan jag visste ordet av var diskberget borta. Lika dålig som jag i grund och botten är på att vara tålmodig och på att ta det lugnt, lika dålig verkar jag vara på att djupdeppa och sura dessa dagar. Tänka sig... ;)
Nu ska jag bara slappa av og ta det med ro som jag lovat Catrine. Den raringen bjöd mig på lunch idag (världens godaste hamburgertallrik på restaurant Nattergalen), tänk att ha en sån fin chef. Det är nog inte alla förunnat, som jag kommer sakna henne! Hon har tagit så väl vara på mig och har fått en stor plats i mitt hjärta. Till min glädje fick jag veta att hon kommer att närvara på Indiskas dekoratörs- och ledarmöte i vår, så vi ses snart igen trots min flytt till Stavanger. Nu är iaf planen att krypa ner under mitt fluffiga täcke och läsa den spännande upplösningen på boken "Sverdet og korset".
Denna vackra bit med John ME får avsluta kvällens inlägg.
♥ Ha en fin kväll folkens! ♥
