Kattepuser og tryning
Lite mer galenskap som hände tidigare idag (eller ja, igår egentligen. Klockan är ju efter 24.00 så...)
Ingrid och jag är ute och promenerar på övre Möllenberg då Ingrid plötsligt utbrister: - Åååå, se på pusekatten!!! Jag kollar upp och i vinduet rakt framför mig sitter en sur hårboll till mops (eller var det en Shihtzu!?) och stirrar uttråkat och argt på oss. Den såg verkligen förnärmad ut och rent ut sagt lagomt vissen ut med sin tillplattade nos och sina hängande ruffsiga öron. Tänk, det är inte alla som lyckas førolämpa en hund!
5 meter senare tryner Ingrid på isen. Kan det vara Karma!? Eller så kanske det bara var ett fall av "Ingrids lag" (det kan alltid bli värre), något vi talat om enbart en halvtimme innan. Jag höll på att dö av skratt bäst jag kikade på den kringkravlande väninnan medan jag sträckte ut en hjälpande hand. Tur att Ingrid klär så väl i den stickiga offerkoftan (och ja, det gick bra med henne, helt hjärtlös är jag inte). ;)
Älskade Ingrid, tack før skrattet! Det sägs ju ofta att det inte finns något ont som inte har något gott med sig. I detta fall kanske det syftar till att Ingrid fick lära sig ett nytt fint svenskt talessätt: "Skadeglädjen är den enda sanna glädjen". Ha ha!
Ovan ser ni i alla fall en bild på en hund som liknar lite på den vi såg, men ni får föreställa er att den såg mer hopsjunken ut och hade ett både surt, förnärmat och deppigt uttryck. Jag sökte också efter bilder på ordet "pusekatt" och då fann jag denna bild på en bil som är inspirerad från filmen "My Neighbour Totoro", en av mina mysfilmer jag brukar kika på när jag är sjuk. Jag skulle gärna ta mig en tur i den bilen, mysigt värre! 
XD
