Møllenberg
Här kommer nu några av de 119 fotona jag tog igår ute i friheten på Møllenberg.
Först ut har vi självklart Marens och Jans trappuppgång. Härligt nött träräcke...
Dörren ut till friheten...
Handtaget...
Maren och Jans lägenhet ligger i detta hus, mitt rum ligger på husets kortsida på andra våningen, utmärkt med ordet HÄR på bilden ovan.
Vackra detaljer...
Mysiga små gator kantade med träd och gammla nedgångna trähus, alla i sin egen speciella stil och färgsättning.
In the corner...
Knotiga träd och ljuvlig färgprakt.
Snajdig trappa på ett hus med knalliga färger.
Detaljer, detaljer...
Risk för snöras...
Hus möter hus...
En av alla backar på Møllenberg.
Härligt senapsfärgat hus med fina snickerier.
Min absoluta favoritbyggnad. Jag älskar hur det gammla rostiga järnräcket harmonerar med den knalliga blå dörren och det mustiga gula.
Vackerhet!
Detaljrik dörr...
Det som faschinerar mig allra mest är att det faktiskt bor människor i alla dessa hus, även i de mest nergångna byggnaderna. Något annat som jag även finner lite annorlunda är att i detta område håller mest studenter till, de lever billigt i små egna lägenheter eller i större kollektiv. Området Møllenberg är känt för ungdommar, studenter, vilda fester och ett galet nattliv. Man kan lugnt påstå att det inte räknas till ett av Trondheims finare områden...
Vacker trädetalj.
Ljuvliga rost!
Snirkligt, slitet och rostigt. Romantikern i mig ljublar, så otroligt vackert!
Nött avskavd färg på en husvägg, denna syn ser man överallt.
Kyrktornet höjer sig över alla små snea hustak och burspråk.
Under min fotopromead hade jag glädjen att få lite sällskap. Denna lilla sötnos följde tätt, tätt vid min sida nästan hela tiden jag var ute.
Kelig liten katt...
Benstrykare och myskatt.
Nyfiken var den också, stannade när jag stannade och traskade vidare vid min sida då jag åter igen satte mig i rörelse. Mysigt!
Pastellfärgad buss utanför det mest nedgångna huset hittils. Även här bodde någon...
Säga vad man vill om byggnadens skick, men ag tycker det är vackert.
Ännu en vacker trappa med snirkligt räcke.
Just denna del av Møllenberg där husen är något högre och står tätt ihop påminner mig om Stockholm. Det pirrade fint i magen och ett stort brett leende tog form. Alla fina minnen från tiden i storstan med mina fina vänner Marika, Hanna Maria, Lina, Sara, Sandra, Elin, Line, Lovisa med flera. En fantastisk tid som jag alltid kommer minnas full av kärlek.
Turkis byggnad mitt i en korsning. Husen här har verkligen alla möjliga färgsättningar vilket är delen av charmen med detta bostadsområde. Inget hus är det anda helt likt.
Även lite industrikännsla rymms i Møllenberg.
Överallt, kors och tvärs, upp och ner löper det små gator. Hela Møllenberg är ett enda stort rutsystem av huskvarter placerade mitt i massa backar. Själva området ligger mellan Solsidan (det ligger nedanför där backen tar vid) och Rosenborg (som ligger ovanför backarna, uppe på höjden där det planar ut).
Detta uthus var riktigt slitet. Tänk att man la ner så mycket detaljerat arbete även på uthus förr..
Den gråa slasken möter de något avmattade färgerna på trähusen. Tillsammans blir det en riktigt vacker kompossition.
Ännu en ljuvlig dörr med bedårande snickerier...
Ingraverat gutunummer...
Ännu en backe med färgglada trähus.
Det förekommer även andra hus förutom trähusen så som detta, men de är inte alls lika vanliga.
Jag skulle älska att bo i detta hus, kika ut genom de stora fönstren och njuta av solen på den lilla balkongen...
Kissekatten är fortfarande vid min sida när jag börjar min vandring tillbaka igen. :D
Och ännu en trappa, ja de är många! Men långt ifrån alla fina trappor fotades och inte ens hälften av de jag fotat hittade sin väg ut på bloggen. 
Slitet men ack så vackert!
Härligt gröna detaljer...
En av de vackraste ingångarna...
Detaljrik förådsdörr...
Snickarglädje!
Tänk att man kan se gammle bybrua från Møllenberg, det hade jag ingen aning om. Promenaden runt på Møllenberg gjorde så att jag äntligen kunde knyta ihop en hel del i mitt lilla huvud. Känns ju fint att jag äntligen fått ihop helheten om sadens uppbyggnad lagom tills jag ska flytta. Men, men bättre sent än aldrig...
Mer knalliga färger som möts och flera knotiga träd.
Jag skulle lätt kunna leva i detta hus, innanför denna ljuvliga dörr.
Stentrappa...
Finaste hundkoppelkroken!
Mossa, såå fint!
Medfaret uthus...
Närbild...
Björken lutar in över det gammla uthuset och ger aningens skydd åt den slitna byggnaden.
Flagnad färg, så fantastiskt det kan se ut!
Blommig detalj.
Knotigt träd mot knallig dörr. Tänk så fint det måste te sig på våren då gröna små knoppar och blad spirar på trädet...
Här i Norge finns det runda hörn, ha ha!
Den vackraste kurvan på Møllenberg!?
Krackelerad husfasad...
En rostig grind som stod och slog mot träväggen i vindens grepp.
Tänk att rost kana vara så fint...
Precis utanför Maren och Jans hus håller man på att bygga en stor tunnel för att förbättra trafikflödet i Trondheim. Det är ett jäkla liv här i kvarteret. Arbetarna sätter igång och borrar och bygger redan kl 07.00 om morgnarna. För min del stör de inte särskilt, det är fint med lite ljud omkring och dessutom finner jag de rytmiska ljuden som mullrar på utanför sovrumsfönstret ganska sövande.
Tvärs emot mitt sovrumsfönster, vid hörnet på andra sidan gatan ligger denna lilla kiosk. Den är liten men den rymmer trots det en hel del varor. Här kan man t.ex. få sig varma hemmagjorda vårrullar, det kunde ni inte tro va!? Enligt Jan så ska de vara riktigt goda dessutom...
Äntligen hemma på pensionat Maren och Jan igen. Hoppas ni gillade turen på Møllenberg. Jag trivs i alla fall här bland alla murknande byggnader och snea hus fylld av själ och liv.
Nu väntar duschen, dit jag varit på väg i stort sett hela dagen. Ibland kan det vara lite för bekvämt och skönt med pyjamas. :D Snart kommer Maren hem ifrån sin träning och då går det inte an att jag fortfarande sitter här sunkig och dan. Så nu, mot duschen!
Underbara bilder.. verkar vara bedårande vackert där. Gillar särskilt bilderna 16 & 17 uppifrån :)
Tack för en mycket fin guidning genom vackra kvarter! Förstår att du blir lyrisk av allt det charmiga. Och - vilken duktig fotograf du är! Klem från pappa!
