Varierad dag
Idag har jag haft en varierad dag på många vis. Dagen inleddes med frukost i sällskap med min kära far på Prästgatan. Gårdagskvällen slutade nämligen med en övernattning hos pappa i form av en lång myskväll på den inlglasade altanen med levande ljus och värmande filtar. Vi satt upp till en bra bit efter kl 03.00 och småtjattrade, diskuterade och skrattade innan vi gav upp. Efter frukosten blev det lite mer altanhäng innan vi tog bilen ner till ICA och deras fina salladsbuffé. Där köpte vi varsin portion krispig grönska (i alla fall för min del, pappa hade mest "söggel" som han kallar det. Hans sallad bestod mest av räkor, kyckling, skinka och liknande) innan vi begav oss vidare mot de gröna Nornskogarna för viltsvinsspaning. Vi knaprade i oss våra sallader inne i bilen efter att ha gett vika och erkänt oss besegrade av vädrets makter (både vind och regn, men också sol och hagel. Konstig kombination!). Även om vi satt inne i bilen så var det riktigt mysigt. Regnet smattrade mot rutan och där satt vi i värmen och kikade ut över det vackra sjölandskapet vid Norns hytta. Mera regn och bilmys till folket! Detta är kvalitetstid i allra högsta grad! Efter matstunden körde vi hem igen. Dessvärre såg vi inga vildsvin men vad gör det när naturen är så skönt grön, mustig och färggladt vacker?!
Väl hemma i Hedemora igen släpptes jag av hemma hos mamma. Jag släpade fram hängmattan och njöt en skön stund i solen med katten Pytte i famnen, på bröstet, på låret, på axeln... Den katten alltså, mitt älskade lilla busfrö och odåga med krokodilögon och irriterande tickande svans. Hon har surat i flera dagar och straffat mig för min frånvaro. Nu börjar hon äntligen ge sig hän till mig igen. Precis som sin matte är hon en stolt liten fröken som visar tydligt om någon svikit henne, som jag älskar denna katt! Jag älskar hennes surighet, hennes busiga natur, hennes knäppa små hyss och egenheter. Pytte minner mer om än hund än en katt ibland. Henne får man ta lite hårdare tag i till skillnad från fina fröken Pyret som man ska klappa mjukt och snällt. Pytte däremot gillar att gruffa, knuffa, det är kärlek för henne.
Pytte på en av de nya favoritplatserna, andra hyllplanet i vardagsrummets bokhylla.
Som bilderna rätt så tydligt visar så var det riktigt avslappnande och skönt i hängmattan. Jag slummrade till och med till en liten stund men vaknade strax av min egen snarkning. Ha ha! Jag brukar i vanliga fall inte snarka men just nu så är jag inte helt mitt rätta jag med all denna allergi.
Efter slappstunden i hängmattan dammsög jag huset och sen spenderades ca 2,5 timme åt att riva ner tapeter och förbereda väggar för tapetsering. Till kvällen njöts ett välförtjänt glas rött och vi (jag och mamma) lagade varma mackor med kantarellstuvning. Mmmmm!!! Efter maten blev det småsnack nersjunkna i soffgruppen. Sen smög sig mamma i säng och sedan Julia. Så nu är det bara jag, i vanlig ordning som sitter uppe och nattugglar. En låååååååång dag har det varit så nu ska det bli skönt med lite sömn. Imorgon kommer Karro hem igen och med sig har hon kärleken med stort K, Viktor. Det ska bli fint att se dem båda igen. Men nu, mot sängen. Sov gott alla vackra!
// Josefin
Kommentarer
Trackback
