Grabbar, galningar och gentlemen
Igår efter avslutat arbetspass var planen att bara ta det lugnt, slappa framför tv:n med någon lagomt iqbefriad film och låta vardagsstressen bara rinna av. Så blev det självklart inte! Då jag slog följe med Michelle in till byn för att handla mat så började sms:en och övertalningarna trilla in. Det hela slutade med en snabbdusch och en busstur ut till Mariero där Ole, Thomas och Christian väntade glada i hågen och redo för en kväll på byns dansgolv. Kul var det och som vi dansade sen! Det var länge sedan jag hade en så lyckad kväll på byn så tack för det alla inblandade!
Som en sann vän och gentleman så slog Christian följe med mig hem, ingen ska gå själv på Pedersgatan och hör sen! Tänk att jag har så fina killkompisar som passar på mig och ser till att jag kommer mig tryggt hem (även om jag protesterar och vill klara mig själv, envis som jag är). Det finns många guldklimpar i det där killgänget.
Väl hemma hann jag inte mer än krypa upp i fåtöljen innan Ole hörde av sig igen. Han hade kommit på att det var kjedligt att vara själv hemma (Trine sov hos sin syster) så han hade fattat beslutet att vi skulle se film som avslut på denna fantastiska kväll. Så blev det. Vi såg inte vilken film som helst heller, det var filmen "Notting Hill" som gällde. Anledning till filmvalet: den är lagom mysig och så är den filmad i Oles älskade London. Ett pluss är även att vi båda sett den så många gånger förr så skulle vi somna ifrån den så skulle det inte vara hela världen. Någon minut senare intog Ole sin plats i soffan, jag bjöd på glass och tände ljus. Det blev ett supermysigt avslut på kvällen med massor av glada skratt och härliga samtalsämnen långt in på småtimmarna. Tänk att det nästan alltid är så att de oplanerade kvällarna blir de allra bästa...
Trevlig helg nu alla guldklimpar och gentlemen!
// Josefin Piggelin Barfotabarn
