Överraskelse!
.
.
.
.
Nu i dagarna blev ett varmhjärta till toffeldjur 25 år, detta firades förra helgen med en hel massa överraskningar, hemlighetsmakeri och mys. På lördagen beårdrade jag Joel att stanna hemma i mitt lilla krypin på Kirkegaten medan jag smet iväg mot bussen till Hundvåg och Grasholmen kånkandes på två proppfulla IKEA-kassar och två stora afischer under armen.
.
.
.
.
.
.
Väl hemma hos Joel pysslade jag runt och myste till hans rum i något av en orientalisk anda. Jag hängde upp gardiner och lyktor, häftade upp två miljöbildsaffischer, tände ljus och rökelse, försåg sängen med både överkast och myste till den med kuddar och toppade sedan av härligheten med min stora orientaliska silverbricka proppad med plockmat. Där fanns oliver, fetaost, kex, ost, flera olika grönsaker att dippa, vindruvor m.m. m.m. För en gångs skull hade jag faktiskt lyckats att hålla denna hemlighet för mig själv så gissa om Joel blev förvånad då han så slutligen blev insläppt på sitt rum. Visst är det kul att överraska någon som förväntar sig så lite och blir så glad och tacksam tillbaka. Jag och Joel myste sedan järnet resten av kvällen och även Joels sambos Viktor och Sandra fick vara med på ett hörn och knappra lite godheter.
.
På söndagen där emot blev det pannkakstårta för hela slanten, nu var det Viktor och Sandras tur att överraska. Vissta rann glassen och smälte till drivor på de nystekta pannkakorna, men vad gjorde det?!? Gott var det och fnittrigt runt det lilla bordet på Grasholmen. Jag tycker mer och mer om att komma hit och spendera min tid ihop med denna trio.
.
.
.
.
.
.
.
.
Väl hemma hos Joel pysslade jag runt och myste till hans rum i något av en orientalisk anda. Jag hängde upp gardiner och lyktor, häftade upp två miljöbildsaffischer, tände ljus och rökelse, försåg sängen med både överkast och myste till den med kuddar och toppade sedan av härligheten med min stora orientaliska silverbricka proppad med plockmat. Där fanns oliver, fetaost, kex, ost, flera olika grönsaker att dippa, vindruvor m.m. m.m. För en gångs skull hade jag faktiskt lyckats att hålla denna hemlighet för mig själv så gissa om Joel blev förvånad då han så slutligen blev insläppt på sitt rum. Visst är det kul att överraska någon som förväntar sig så lite och blir så glad och tacksam tillbaka. Jag och Joel myste sedan järnet resten av kvällen och även Joels sambos Viktor och Sandra fick vara med på ett hörn och knappra lite godheter.
.
På söndagen där emot blev det pannkakstårta för hela slanten, nu var det Viktor och Sandras tur att överraska. Vissta rann glassen och smälte till drivor på de nystekta pannkakorna, men vad gjorde det?!? Gott var det och fnittrigt runt det lilla bordet på Grasholmen. Jag tycker mer och mer om att komma hit och spendera min tid ihop med denna trio.
.
.
.
.
.
Ovan en bild på mig och Joel från en av våra små turer, denna tagen på Hundvågs soliga klippor en sån där förtids vårfrisk dag med krispig luft, molnfri himmel och pirr i magen.
.
.
.
// Josefin Barfotabarn
.
.
.
.
.
.
Kommentarer
Trackback
