På språng!

 
 
 
Här är några bilder från veckan som gått. Joel och jag har varit ute på språng i vårvädret, lapat sol, druckit kaffe och bildat oss lite mer av en uppfattning om Oslo stad. Vi har, utver att betraktat catfights mellan tiggare på Jernbanetorget och packat upp saker i lägenheten, bland annat besökt Akershus fästning och strosat i vackra kvarter i dess närområde. Vi gjorde även ett besök i Vigelandsparken där vi beskådade allehanda märkliga, imponerande och mäktiga skulpturer. Hit får det nog bli fler turer då våren gjort sitt ordentliga inntåg och torkat upp alla lerpölar och snöfläckar.
 
Även lerpölar har dock sin charm. Det är inte varje dag man får se små busiga tvååringar tulta runt i sina allt för stora overaller med sina allt för långa och otympliga vantar. Att se dem halka i vattenpussar, kana på is, fundersamt doppa sina vantar i leran, plocka upp flytande föremål ur lersörjan och hoppa skrattande (mot sina föräldrars vilja) i alla pölar de kan komma över. Hi hi! Både Joel och jag fick oss några goda, härliga skratt och våra hjärtan fyllda till brädden. Tänk så söta små barn kan vara! 
 
 
 
 
Ovan ses enbart en av hundratals vackra, detaljrika och magnifika husfasader i Oslo, min kreativa sida slår volter och riktigt frossar i all skönhet som vi omger oss av här i Tigerstaden. Jag längtar redan efter att göra en längre tur i sköna området Frogner där vi under gårdagens trikkkfärd susade förbi i all hast. Jag kände mig som femmåriga Josefin som ivrigt pekade än hit än dit på alla fantastiska detaljer och kommenterade färger, fönsterkarmar, spröjs, dörrar, trädgårdar, balkonger, ja gud vet allt. Jag kom på mig själv med att sitta och bara gapa gång på gång, helt hänförd av all vackerhet. Här i Oslo kommer jag trivas, det kan jag redan nu skriva under på!
 
 
 
 
Mäktigt! Den stora stenpelaren av människor  i bakgrunden av fotot ovan är uthuggen ur ett enda stort stenblock. Det tog tre stenhuggare sammanlagt fjorton år att färdigställa enbart den. Häftigt, här snackar vi hängivenhet till sitt jobb!
 
 
 
 
Säga vad man vill om alla dessa skulpturer och dess tema, men jag tror att vi alla kan enas om att de är storartade...
 
 
 
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0